Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
analysen och beskrifva den sociala värkligheten. Under
det att hvarje än så vetenskaplig »filosofi» innebär ett
personligt konstruerande, innesluter hvarje fullständig
vetenskaplig analys en systematisk beskrifning, mätning,
jämförelse, ursprungs- och utvecklingsundersökning o. s. v.
Däremot kan en analys icke som sådan innebära några
förslag om nydaning eller en på dylika förslag
grundad kritik af det förhandenvarande tillståndet.
Socialfilosofien är en teori om önskvärda framtida
socialtillstånd. Socialanalysen (eller socialvetenskapen) är
en teori om faktiska förflutna och närvarande
socialtillstånd. Socialfilosofien är en teori med praktiskt
syfte — d, v. s. en vetenskaplig kunskap och
framställning, som föreskrifver hur vi böra handla uti vårt
samhällslif. Socialanalysen är en teori med blott teoretiskt
syfte, d. v. s. med intet annat ändamål än kunskap om
hur vi faktiskt handlat och handla i vårt samhällslif.
Socialanalysen ger oss social kunskap, utan att kunna
råda oss, hur vi böra i våra sociala handlingar använda
denna kunskap. Detta är socialfilosofiens uppgift. Den
är praktisk och vetenskaplig på en gång. Den innehåller
de samtidigt på vetenskap och ingifvelse grundade
reglerna för en konst — samhällsbyggandets konst.
Den såväl socialfilosofiskt som socialanalytiskt
värksamme forskaren måste vara medveten öm, att hans
uppgift ena gången är att iakttaga, analysera, beskrifva
samhällslif med största möjliga objektivitet samt andra gången
att dikta, idealisera samhällslif med starkast, djupast
möjliga subjektivitet. Han får ej omedvetet eller medvetet
låta dessa båda värksamheter förvanska hvarandra. De
idealbilder af socialförhållanden, som uppstå inom honom,
måste han framställa såsom det de äro — önskningar,
framtidsaningar, omvärderingar af nutidsvärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
