Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först då han visat, med hvilka socialkunskaper han
sitter inne och hvilka hans socialidealer äro, kan en
samhällsforskare göra anspråk på att man lyssnar till hans
socialkritik. Allmänheten äger då möjligheten att bedöma,
om kunskapernas och personlighetens halt synas innebära
garanti för en tillräckligt grundlig och vidtsynt, af god
social anda och genomträngande framtidsblick inspirerad
samhällskritik.
En socialkritiker skall sällan nöja sig med blotta
negationer af existerande samhällsföreteelser. Hans
åstundan att lefva i ett bättre samhälle drifver honom till kritik,
och det ligger därför nära, att han framlägger förslag om
hur det bestående samhället skall reformeras för att närma
sig hans önskningar. Oberoende af om dylika
reformförslag blifva tillämpade eller ej, hafva de ett värde både
för samhällskritikern och för samhället — nämligen genom
att belysa de personliga förutsättningarna för den
ifrågavarande socialkritiken. Eftersom denna med
nödvändighet förutsätter så väl att dess upphofsman tror sig känna
det förflutna och närvarande socialtillståndet som att han
bär på ett ideal som han tror öfverträffa det bestående
samhället, skola de med kritiken logiskt sammanhängande
reformförslagen ådagalägga, huru kunskapen och idealet
tåla vid att ställas sida vid sida med värkligheten. Ofta
skall det visa sig, att kunskapen är i behof af mer eller
mindre omfattande komplettering samt att idealet behöfver
ombyggas på en bredare och djupare uppfattning af
människonaturen.
Ju mer samhället i följd af sin modärna utveckling
får behof af en samhällsklasserna möjligast enande och
socialreformen möjligast planmässigt och vist ledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
