Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR TIDS SAMHÄLLSFORSKNING 26
socialfilosofi, desto nödvändigare blir det att tillämpa en
förskärpt kritik på alla dessa sociala privat- och
partimeningar, som till så stor del äro grundade på otyglad
förvärfsdrift och härsklystnad, på klassegoism och
partifanatism, på social fördom och social okunnighet.
Grundvillkoret är, att alla sociala meningar, som göra
anspråk på beaktande i samhället eller, ännu mer, på
tillämpning i lagstiftningen och i annan reform af
samhällslifvet, blifva inför offentligheten pröfvade på sina
tvänne fundamentala förutsättningar: den sociala
kunskapen och det sociala idealet.
Då vi en gång få rent besked om de sociala insikter
af allmän och speciell art samt om de sociala behofver
och traditioner, som ligga till grund för de i offentligheten
framträdande sociala åskådningssätten, skola säkerligen
åtskilliga af dem icke bestå profvet ens inför de anspråk
på social kunskap och social idealitet, som den slutgiltiga
allmänna meningen redan nu uppställer.
Visserligen hafva vi hunnit så långt, att hvarje social
sträfvan, som gör anspråk på offentligt erkännande, måste
påstå sig vara buren af intresse för det allmänna bästa
eller åtminstone visa sig till fullo harmoniera med detta.
Men ingen af det offentliga lifvets många illusioner är
vanligare eller farligare än den, att den rätta
föreställningen om det allmänna bästa redan finnes bland oss.
Det allmänna bästa är icke. Det kommer. Ett villkor
för att det skall komma som teori och som värklighet är,
att alla samhällsklasser bidraga till de i det offentliga
lifvet bestämmande sociala insikterna och Idealerna samt
hafva andel i dessa senares förvärkligande.
Utan intellektuell och politisk kamp är detta icke
möjligt. Ingen samhällsklass är i sig själf »det allmänna»,
om hvars bästa här är fråga. Därför kan ingen klassupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
