Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR TIDS SAMHÄLLSFORSKNING 28
tränga till ett, deras klassintressen i tillbörlig grad
tillgodoseende deltagande i det offentliga lifvet. Historien
har nämligen med all önsklig tydlighet mer än en gång
visat, att i det samhälle, där ett mindretals
egendomsintressen och ekonomiska egoism öfver hufvud länge få
öfva ett ohämmadt inflytande på samhällsorganisationen,
blir denna slutligen så svag och så uppblandad med
korruption och sociala explosivstoffer, att en mer eller mindre
fredlig social revolution blir enda medlet att komma in i
sundare utvecklingsspår — såvida icke en främmande
eröfrare innan dess gör slut på det inom sig själft söndrade
samhällets själfständighet.
Mot den i vår tid mer än någonsin ödesdigra
oklarheten om hvad som bör känneteckna goda
lagstiftnings-och förvaltningsprinciper samt en god social anda hos
samhällsklasserna och de enskilde hjälper blott ett
intensivare socialt tänkande inom hela samhället. Den blinda
sociala empiriens tid är förbi. Det är ej nog att vara god
social »praktiker» i detta ords gamla betydelse.
Allt samhällslif är »praktiskt», d. v. s. är en konst,
är i sista hand resultat af människornas sträfvan att i
växelvärkan med hvarandra handla ändamålsenligt. A
andra sidan är allt samhällslif äfven »teoretiskt»,
alldenstund föreställningar om mål och medel eller med dylika
föreställningar sammanhängande drifter leda människorna
i deras sociala handlingar. Den strängt »praktiske»
politikern eller affärsmannen, som i sitt hjärta ringaktar all
vetenskap och ej försummar något tillfälle att betyga sitt
djupa förakt för allt hvad »teorier» heter, låter dagligen
sina viktiga och oviktiga sociala handlingar bestämmas af
intet annat än just teorier, Ena gången är det en teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
