Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om frihandelns nytta, andra gången en teori om
protektionismens fosterländskhet; än är det en teori om att all
socialism är oförenlig med frihet och framåtskridande, än
en teori om fackföreningsväsendets samhällsfördärflighet.
Att dessa sociala teorier kommit till stånd på rent
empirisk väg, d. v. s. abstraherats fram ur en relativt
trång krets af relativt tillfälliga personliga erfarenheter,
samt att de aldrig sofrats genom systematisk kritik och
öppen uttömmande diskussion med motståndarne samt att
de öfver hufvud hafva sin tillvaro i dunklet halft under
medvetandets tröskel — detta gör dem icke mindre till
teorier, men så mycket mer till dåliga och samhällsfarliga
teorier.
Det gäller här icke motsättning mellan praktik och
teori, utan mellan empiri och vetenskap, mellan
osystematiskt och okritiskt samt systematiskt och kritiskt
förarbetadt vetande. Det är en af socialanalysens icke minst
viktiga uppgifter att draga fram i ljuset praktikens eller
empiriens ofullgångna teorier så väl som att upplysa oss
om de vetenskapliga, d. v. s. möjligast allmängiltiga teorier,
hvilka faktiskt bestämma människors sociala handlingar.
För socialfilosofien återstår sedan att i vetenskapens
och offentlighetens fulla ljus och under kontroll af hela
samhällets kritik utarbeta de teorier, som böra leda det
sociala reform- och framstegsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
