Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 4. Den samhällsvetenskapliga litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållandena och med det af blodsbandet mer eller mindre
oafhängiga förenings väsen det samt frågan om myters och
kulters, seders och bruks sociala betydelse o. s. v. Till
de värdefullaste nyare profven på en af sociologiskt
forskningsbegär buren, mångsidig och själfständig etnologisk
undersökning höra Heinrich Schurtz’ arbeten 1).
En del socialvetenskapliga problemer hafva samtidigt
blifvit belysta genom etnologien å ena sidan samt
rättshistorien och den jämförande rättsforskningen å den andra.
Så har t. ex. varit fallet med diskussionen om familjens
urformer, till hvilket rättsforskare som J. J. Bachofen2)
och sir Henry S. Maine3) lämnat betydelsefulla bidrag.
Öfver hufvud är det en tilltagande tendens inom
rättsforskningen, såväl som inom statsforskningen och
nationalekonomien samt moral-, religions- och konstforskningen, att
icke alltför skarpt afskilja dessa olika områden från
hvarandra, utan att åt analysen af de speciella
socialföreteelserna gifva en möjligast bred basis, så att deras inbördes
sammanhang belyses och resultaternas användbarhet för
den allmänna socialanalysen därmed ökas.
Inom nationalekonomien hafva de socialistiska
teoretikerna i detta afseende värkat banbrytande, tack vare den
socialfilosofiska utgångspunkten för all deras forskning.
Bland de nyare nationalekonomiska vetenskapsmän, som
förstått att gifva en bred sociologisk bas åt sin
specialforskning, intaga Gustav Schmoller 4) och Adolph Wagner 5)
ett framstående rum.
1) Urgeschichte der Kultur, Leipzig 1900; Altersklassen und
Männer-bünde, Berlin 1902; Völkerkunde, Leipzig 1903.
2) Das Mutterrecht, eine Untersuchung über die Gynäkokratie der alten
Welt nach ihrer religiösen und rechtlichen Natur, Stuttgart 1861.
3) Särskildt i Dissertations on Early Law and Custom, London 1883.
4) Grundriss der Allgemeinen Volkswirtschaftslehre, 2 bd., Leipzig
1900 och 1904.
5) Grundlegung der politischen Ökonomie, 3 bd., Leipzig 1892—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
