Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 4. Den samhällsvetenskapliga litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen må framhållas, att våra dagars
historieforskning visar en växande tendens att utvidga ramen för den
politiska historien, så att den skall omfatta icke blott
staterna såsom organisationer för det politiska och rättsliga
lifvet, utan allt samhällslif, hur detta än må förhålla sig
till staten. Särskildt har den ekonomiska
historieforskningen gifvit mäktiga impulser till en sådan utvidgning
af historieskrifningens program. Karl Lamprechts Deutsche
Geschichte 1) är ett storartadt exempel på sträfvan af detta
slag. Samtidigt har det icke saknats försök att nå fram
till en historieskrifning efter värkligt sociologisk, d. v. s.
fullt allsidigt samhällsvetenskaplig plan. Ett af de
värdefullaste försöken i denna riktning är Kurt Breysigs
Kulturgeschichte der Neuzeit 2).
I det tvånget att tillämpa arbetsdelningens princip
blir mer och mer bindande inom de speciella
samhällsvetenskaperna i samma mån som dessa tränga djupare in
i det sociala lifvets underbart formrika värld af fakta,
framträder med lika oemotståndlig nödvändighet ett växande
behof af den intellektuella motvikten till denna tilltagande
specialisering — d. v. s. behofvet af sammanfattning och
öfverblick, behofvet att uppdaga det väsentliga
gemensamma i mångfalden af sociala företeelser.
1) I nio bd., Berlin 1891—1905.
2) Bd. I, Berlin 1900 (ännu i forts). Se äfven hans Der Stufen-Bau
und die Gesetze der Welt-Geschichte, Berlin 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
