Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Skolan, samhället och samhällsvetenskapen - 5. Lärare och studielitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLAN, SAMHÄLLET OCH SAMHÄLLSVETENSKAPEN 62
totala antalet blir sex i stället för fyra fakulteter vid ett
större, fullständigt universitet. Utom samtliga deskriptiva,
historiska och teoretiska samhällsvetenskaper skulle sålunda
humanistiska ämnen, psykologi, filosofi samt pedagogik
rymmas inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga
fakulteten — och därmed vore den just en sådan allmän
lärarebildningsanstalt, som den nya skolan kräfver. Sedan alla
blifvande lärare inom denna fakultet förvärfvat sin
humanistiska och samhällsvetenskapliga allmänbildning och
studerat pedagogik, skulle valet af specialitet stå dem öppet.
De som valde några speciella humanistiska ämnen eller
samhällsvetenskaper — litteraturhistoria, konsthistoria,
politisk historia, statskunskap, nationalekonomi, sociologi o. s. v.
— skulle kvarstanna inom fakulteten för att där fortsätta
sina högre studier. De öfriga finge öfvergå till andra
fakulteter — till den språkvetenskapliga, till den
mate-matisk-naturvetenskapliga, till en Polyteknisk akademi o. s. v.
Innan denna universitetsreform blir genomförd, kan
en samhällsvetenskaplig lärarebildning åstadkommas
därigenom, att vissa samhällsvetenskapliga professurer
nygrundas samt genom att göra en samhällsvetenskaplig så
väl som en humanistisk allmänbildning obligatorisk för
lärarekandidaterna — d. v. s. genom en i denna riktning
gående inskränkning i valfriheten af studieämnen för den
allmänna eller förberedande lärareexamen. Denna examen
måste omfatta politisk historia och statskunskap samt
deskriptiv, historisk och teoretisk nationalekonomi, allmän
sociologi, konst- och litteraturhistoria, vetenskaps- och
religionshistoria och moralens historia och teori. Om
kunskapsfordringarnas omfattning måste naturligtvis de
fackkunnige och den pedagogiska erfarenheten afgöra. En
bland hufvudfordringarna torde blifva, att lärarekandidaten
studerat så pass under en samhällsforskares ledning, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
