Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Staten, samhället och kulturen - 2. Statens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion med uteslutande fullt frivilligt medlemskap. Öm t. ex.
majoritetsprincipen tillämpas vid beslutens fattande, står
det icke den annorlunda tänkande och önskande
minoriteten fritt att inom organisationen handla emot majoritetens
beslut. Inom hvarje art af organisation är det
förutbestämdt att alla, som det gäller, utan undantag skola
handla så som det blifvit organisationens vilja att det
skall handlas, samt att den motspänstige genom något
slags straff skall få ett tillräckligt starkt motiv att upphöra
med sin olydnad. Saknas alla andra straffbestämmelser,
måste det åtminstone finnas en som tillkännager, att den
motspänstige genom sin olydnad utesluter sig ur
organisationen. I många fall är detta ingalunda det lindrigast
tänkbara straffet, ty det frivilliga medlemskapet i
organisationen förutsätter ju, att detta innebär vissa kanske mycket
stora fördelar, som förloras då medlemskapet förloras.
Den frivilliga organisationen är dock fri så tillvida, att
det står en hvar fritt att icke tillhöra den och att, såsom
icke-medlem, handla emot organisationens grundsatser och
beslut samt att bilda en konkurrerande organisation.
Med tvångsorganisationer förhåller det sig annorlunda.
Medlemskapet är icke grundadt på medlemmarnes fria
afgörande om sitt intresse att tillhöra eller icke tillhöra
organisationen, utan på tvång. Viljan och makten att
utöfva detta tvång kan ha sitt ursprung hos själfva den
organisation hvarom är fråga, eller ock hos en annan
organisation. Häraf betingas skillnaden mellan oafhängiga
(eller ursprungliga) och afhängiga (eller härledda)
tvångsorganisationer. Då en oafhängig tvångsorganisation finner,
att vissa utanför stående personer äro farliga såsom
ickemedlemmar, t. ex. emedan de genom någon sin värksamhet
motarbeta organisationens värksamhet, men att de kunde
vara nyttiga som medlemmar, är det sannolikt att hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>