Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 1. Termen »social»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att en person är »socialt intresserad» kan sålunda
i det praktiska lifvets språkbruk betyda, dels att han
är intresserad för samhällsfrågor öfver hufvud och dels
att hans intresse gäller företrädesvis eller uteslutande det
icke politiska (eller statliga) samhällslifvet i någon eller
några af dess många former; vidare, att han är
intresserad för sociala reformer, af hvad slag de än må vara,
samt, för det fjärde, att han intresserar sig för »den
sociala frågan», hvarmed då förstås frågan om de modärna
lönarbetareförhållandena öfver hufvud eller särskildt frågan
om de modärna industriarbetareförhållandena; samt
slutligen, att han intresserar sig för offentlig välgörenhet
eller fattigvård.
Det rätta torde vara att betrakta ordet social såsom
sociologiens tillhörighet, ty inom denna vetenskap kan
det icke ersättas af någon annan term. Alla de öfriga
betydelserna äro i själfva värket blott utlöpare af den
sociologiska grundbetydelsen och böra förtydligas genom
tillfogade bestämningar, som ange hvilka speciella arter
af sociala företeelser man åsyftar. Dock förefaller det
lämpligast, att man inom statsvetenskapen upphör att
bruka ordet social i en betydelse, som i själfva värket
är begreppsvidrig, emedan den nödgar oss att använda
samma term för det hela och dess delar. Att i ordet
social inlägga den speciella välgörenhets- och
fattigvårdstanken är äfvenledes en afväg och tämligen omotiveradt.
Det återstår då blott att ordet social, vid sidan
af sin sociologiska grundbetydelse och utan att denna
förloras ur sikte, användes såsom förkortning för
»socialreformatorisk». Denna dubbelbetydelse bör icke medföra
någon större olägenhet, om det städse af sammanhanget
framgår, att man afser social reformvärksamhet och sociala
reformfrågor, då man, t. ex., talar om en »socialt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
