Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 1. Termen »social»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medvetandet om andra mänskliga personligheter. Inom
djursociologien betecknar ordet social den psykiska
växelvärkningen mellan djurindivider.
Då man i dagliga lifvet framhåller, att en person
har en synnerligt »social» naturell, menar man ofta
därmed, att hans behof af umgänge, sällskapslif, kamratlif,
föreningslif eller deltagande i det offentliga lifvet är
ovanligt utprägladt. Den sociala sidan af hans själslif är
starkt utvecklad. Motsatsen härtill är den
människoskygge, »osociale» enstöringen, som reducerar sin beröring
med samhället till det minsta möjliga måttet. Inom
bägge klasserna kan det finnas så väl stora, djupt
egendomliga personligheter som obegåfvade
dussinmänniskor.
I statskunskapen och det från denna lånade
hvardagliga språkbruket har ordet »social» en mer inskränkt
betydelse, i det man låter det beteckna alla sociala
företeelser utom de statliga. Man talar om stat och
samhälle, i det man menar å ena sidan den statliga delen
och sidan af ett visst nationalsamhälle eller af
samhällslifvet öfver hufvud och å andra sidan allt det öfriga
samhällslifvet.
I det praktiska lifvet finna vi ordet »social» användt
dels på samma sätt som inom sociologien och
statskunskapen, således i två afvikande betydelser, samt
dessutom i tre andra bemärkelser — nämligen i betydelsen
socialreformatorisk i allmänhet samt i betydelsen
socialreformatorisk speciellt med afseende på de modärna
arbetarförhållandena, hvarvid ofta tänkes uteslutande
på de typiskt modärna industriarbetarnes sociala läge,
och slutligen i den från begreppet socialreform radikalt
afvikande speciella hänsyftningen på den allmänna
välgörenheten och fattigvården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
