Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 ARBETSAFTALET SOM »SOCIAL FRÅGA»
högsta arbetarevälståndet och de lägsta fattigvårds-,
polis-och fängelseutgifterna samt den minsta massan af »social
bottensats» öfverhufvud? Hvilka sociala följder kan man
öfverhufvud vänta i ett modärnt folkhushåll af en
lagstiftning, som sökte försvåra fackföreningsrörelsen och
därmed de på denna grundade kollektiva aftalen samt
sålunda sökte indirekt tvinga fram ett ökadt användande
af individualistiska arbetsaftal? Skulle ej olaglighet och
verkligt skräckvälde komma att frodas så väl i den öppet
organiserade som i den mer eller mindre ärligt
oorganiserade arbetarevärlden ?
* #
Lönbildningen, prisbildningen, arbetsintensiteten,
arbetsdugligheten och de allmänna nationella
produktionsförhållandena samt pauperism och kriminalitet och
samhällskroppens allmänna sundhet skola i framtiden vitalt
påverkas af de förestående oundvikliga ändringarna i
arbetsaftalsrätten. Det är dock ingalunda ensamt denna
lagreform, som bestämmer, hur framtiden gestaltar sig
med afseende på arbetares och arbetsgifvares
mellanhafvanden och dessas ekonomiska och sociala följder. Här
föreligger något mer än ett problem om god rättslig
ordning mellan gifna sociala funktionärsklasser och
maktfaktorer. Dessa äro stadda i hastig förändring. Det
gäller att lagstifta i harmoni med en snabb och
oundviklig social utveckling.
Arbetsgifvarne och de andra samhällsklasser, som för
närvarande hafva största inflytandet på lagstiftningens
gång, äro i regel icke blott illa förberedda att med insikt
och fördomsfrihet tillgodose kontraktkollektivismens och
kontraktindividualismens delvis stridiga principer uti den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
