Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETS AFTALETS FRIHET
8
nya arbetsaftalslagstiftningen. De stå dessutom tämligen
främmande för eller fientliga mot det drag i nutidens
arbetsaftalsproblem som i grunden är själfva kärnpunkten
uti detsamma — nämligen arbetarklassens allmänna
uppstigande till högre kultur och samhällsfunktion.
Granska vi vårt problem litet närmare ur hithörande
synpunkter, måste vi dess värre komma till slutsatsen,
att det sannolikt ännu återstår mycket, innan arbetare
och arbetsgifvare samt allmänheten och lagstiftarne kunna
väntas komma till klarhet och enighet ens om
grundsatserna för en ny rättslig ordning för arbetsaftalet.
Meningsskiljaktigheterna kunna öfverhufvud icke väntas
blifva snart och lätt utjämnade, ty de hafva sina rötter *
i de olika samhällsklassernas afvikande värdesättningar af
sig själfva och hvarandra samt i deras olika
föreställningar om den rätta samhällsordningens och den sociala
framtidens beskaffenhet.
I de typiska modärna fallen af tvister vid aftal om
kroppsarbete är det ingalunda fråga enbart om utlofvandet
af mer eller mindre arbete mot högre eller lägre
ersättning samt om arbetsförhållandenas art. Detta kunde ej
förklara, att de sociala partilidelserna regelmässigt komma
i svallning inom hela samhället * under nästan alla mer
omfattande och långvariga arbetstvister. Striden gäller
städse samtidigt en förskjutning af kontrahenternas
allmänna sociala läge samt inbördes rätts- och
maktställning. I hvarje ny stor kontraktstrid mellan
kroppsarbetare och arbetsgifvare utkämpas en kamp för
och mot kroppsarbetarens sociala stigande — hans
uppstigande, icke blott till en bättre ekonomisk ställning,
utan också till en bättre rättslig ställning och till en
högre medborgareställning öfver hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
