Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga» - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
18
mellan arbetare och arbetsgifvare, så väl hvad formerna
för underhandlingarna som hvad vissa delar af
uppgörelsernas innehåll beträffar. Arbetsaftalets metoder och
socialekonomiska syften måste upphöra att vara legalt
oreglerade privatangelägenheter. Det gäller här, inom
vissa gränser, väsentligen allmänna offentliga intressen.
Detta måste erhålla adekvata uttryck i rättsordningen
genom lagligt skydd för minima af offentlighet, god
ordning och snabbhet vid förhandlingar mellan arbetare
och arbetsgifvare, samt genom lagligt skydd för vissa,
med tiden stigande minima af fysisk och andlig välfärd
för arbetarne.
2.
Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen.
Framställa vi nu den nära liggande frågan, hvad vi
i detta sammanhang egentligen böra förstå med
»arbetsaftal» samt med »arbetare» och »arbetsgifvare», visar
det sig ånyo, från en annan sida, att arbetsaftalet icke
blott hänvisar till några af våra mest brännande sociala
frågor, utan själft, såsom ekonomisk
organisationsföreteelse och föremål för rättsordningen och reformerande
lagstiftning, är ett af tidens stora sociala problemer.
Arbetsaftalet har sedan ett århundrade mer och mer
vidgat sitt herravälde i samhället. Det är nu icke längre
blott de för lön tjänande kroppsarbetarne i urproduktion,
jordbruk, industri, handel och transportväsen, som äro
intresserade i reformer af arbetsaftalsrätten. Arbetsaftalets
närvarande betydelse i det ekonomiska samhällslifvet är så stor och
mångartad och stadd i så hastigt tilltagande, att vi måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
