Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 PRODUKTIONS- ÖCtf AFTALSKOLLEKTIVISMEN
i8:de århundradet. Svaret pä denna fråga kan i själfva
värket icke vara enkelt och lättfunnet.
Den enskilda egendomen i produktionsmedel (jord
och kapital) fanns för två hundra år sedan. Likaså
dennas användning såsom grundval för enskild förvärfs
-företagsamhet. Hvarken »privategendom», »förvärfsbegär»,
»kapitalism», »aftalsfrihet» eller »konkurrens» äro i sig
nya företeelser, som klart skilja år 1900 från år 1700.
Däremot kunna vi påvisa något i grunden nytt uti vår
ekonomiska teknik — vår utrustning med kraft och
arbetsmaskiner, värktyg och tekniska förfaranden af kemisk,
fysikalisk och fysiologisk art. Och i sammanhang med
utvecklingen af denna nya produktionsteknik har den
enskildes ekonomiska handlingsfrihet blifvit i hög grad
utsträckt, hvarjämte »privategendom», »förvärfsbegär»,
»kapitalism», »aftalsfrihet» och »konkurrens» samt de
rättsinstitutioner, som stödja dem, antagit en ny karaktär.
Hvilken är denna?
Det är fråga om nya drag i det ekonomiska
samhällslifvets organisation.
Denna har mellan år 1700 och 1900 förlorat vissa
drag af legalt tvång. Lifegenskapen, skråväsendet,
koncessionssystemet, lönetaxor och pristaxor, stadstullar och
andra inrikestullar, stadsprivilegier och andra ekonomiska
privilegier, samt det allra mesta af merkantilsystemets
tvångsapparat och skyddsmetoder hafva bortfallit.
»Näringsfriheten» har kommit i stället för allt detta legala tvång
i det ekonomiska samhällslifvet. Den ekonomiska
rättsordningen grundar sig icke längre på principen om
nödvändigheten af statens reglerande, skyddande och
pådrifvande ingrepp i de enskildes ekonomiska värksamhet,
utan på den motsatta grundsatsen: att hvarje myndig
medborgare skall hafva rätt att, utan särskildt tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
