Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
20
af politisk insikt och duglighet just genom lagreformer
och legala nybildningar, hvilkas »djärfhet» i själfva
värket bestått uti intet annat än deras kloka afpassning
för en ny, oundviklig, af blott några få iakttagare och
tänkare riktigt bedömd fas i den modärna
socialekonomiska utvecklingen.
Vi måste taga samhällsvetenskapen till hjälp för att
upptäcka, hvilka våra sociala problemer verkligen äro.
Tanken på, att vi som sociala praktiker måhända äro dömda att
under långa tider icke ens försöka mer än partiella
lösningar, behöfver ej hindra oss att vetenskapligt
konstatera, hvilka våra sociala reformuppgifter i grunden äro.
Hvad icke den ena nationen förmår i ett gifvet
ögonblick, det utför ofta den andra. Sedan skall den
tillbakablifna nog komma med — delvis på härmningens relativt
bekväma, men dock icke alltid ofarliga väg.
Den sociala forskningen känner inga sådana
nationella gränser, som måste beaktas inom den sociala
praktiken, d. v. s. i främsta rummet af
lagstiftningspraktiken och förvaltningspraktiken samt den fria
organisations-och aftalspraktiken. Sedan ett socialt problem studerats
med hänsyn till dess allmänna karaktär och olika nationella
särdrag, återstår att afgöra, hvilka reformkraf som öfver
hufvud kunna tillfredsställas i ett gifvet land vid en
gifven tidpunkt samt hur reformen där skall genomföras.
* *
Vi äro alla medvetna om en ofantlig skillnad
mellan det ekonomiska lifvets gestaltning nu och för två
hundra år sed~n. Icke dess mindre hafva vi på långt
när icke kommit fram till klarhet och enighet om, hvad
som är det väsentliga, det afgörande i denna sociala
olikhet mellan början af det 20:de och början af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
