Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
AFTALSFRIHETEN
individualistiska, från allt fackförenings- och lagtvång fria
arbetsaftal bibehålla sin gynnsamma ekonomiska ställning
gentemot arbetsgifvare, hvilkas ekonomiska maktställning
stadigt ökas i följd af den oaflåtliga, tilltagande
företagskoncentrationen. A andra sidan låter det sig alls icke
betviflas, att samma ekonomiska utveckling för länge
sedan ledt därhän, att kontraktindividualismen och den
fria konkurrensen på ett i högsta grad samhällsskadligt
sätt nedprässa lefnadsstandards och arbetsförhållanden för
minderåriga arbetare, kvinnor, hemindustriella arbetare
och stordriftens vuxna manliga arbetare af alla lägre och
mer ordinära yrkesskicklighetsgrader.
Det är i själfva verket redan fullt klart, att den
modärna lönarbetarens ekonomiska frihet och välstånd
ingalunda kan grundas på en fullständig aftalsfrihet, utan
med nödvändighet kräfver en yttre reglering af
arbetsaftalet, som lämnar kvar blott de former af individuell
aftalsfrihet, hvilka bevisligen i stort sedt äro
samhälls-gagneliga och oumbärliga för ett fortsatt ekonomiskt
framsteg.
Den modärne företagsledarens egendomliga
privatekonomiska intresse uti egendomens, företagsamhetens,
bytets, konkurrensens, aftalets frihet från legal reglering
har förledt honom att betrakta dessa ekonomiska friheter
såsom identiska med den samma allmänna ekonomiska
friheten öfver hufvud och att från denna upphöjda
ståndpunkt bekämpa alla ingrepp af lagstiftningen och
fackföreningarna uti arbetsaftalets eller »arbetets» frihet. Dessa
ekonomiska frihetsprinciper hafva, som bekant, icke i allra
minsta mån hindrat de modärna företagsledarne att genom
höga skyddstullar kraftigt reglera konkurrensen mellan
in- och utlandets producenter af samma varuslag; och
de hafva icke häller varit något det minsta band på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
