Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81 FACKFÖRENINGSRÖRELSE OCH SAMHÄLLSINTRESSE
Själfva kärnan i spörsmålet om arbetsaftalets
modärna omgestaltning och nya legala reglering är
problemet om tillgodoseendet af allmänna samhällsintressen,
till skillnad från grupp- eller klassintressen, genom denna
omgestaltning och reglering. Detta är också en
grundtanke i all modärn so ei al re form och socialpolitik. Den
nationalekonom eller socialpolitiker, fackföreningsledare
eller arbetsgifvare, som ej visar att han har denna
ledprincip öfverst i sitt medvetande, då han förordar eller
förkastar vissa åtgärder för »den sociala fredens»
befrämjande, kan omöjligt vara en tillförlitlig vägvisare.
Det är icke önskligt, att de stora arbetsgifvarnes
samhällsskadliga envåldsmakt öfver sina oorganiserade
arbetare ersättes af en fackföreningstaktik, som hindrar
teknikens utveckling, arbetsintensitetens uppdrifvande och
en tillräcklig tillströmning till facket af lämplig
arbetskraft. Det är icke häller önskligt, att det ekonomiska
privatkriget mellan arbetare och arbetsgifvare upphäfves
genom fredsslut, som innebära, att fackföreningar och
karteller öfverenskomma med hvarandra om en
produktions- och prispolitik, hvilken visserligen bringar dem
båda ekonomiska fördelar, men i ännu högre grad
skadar den konsumerande allmänheten genom prisstegring
och produktionsminskning samt kanske också genom
kvalitetssänkning. Lika litet är det önskligt, att de
ekonomiskt starkare arbetareklasserna bedrifva sin
lönepolitik utan hänsyn till de svagare, hvilka äro oförmögna
till en framgångsrik fackföreningsrörelse.
Icke genom någon godtycklig »privatfred»
kan »privatkriget» mellan arbetare och arbetsgifvare
lyktas på ett för samhällsintresset tillfredsställande sätt,
utan endast därigenom att detta senare får till fullo göra
sig gällande i fredsfördraget. Lika viktigt, som att er-
Steffen, V. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
