Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
82
sätta det ekonomiska och sociala »kriget» med
ekonomisk och social »fred», är det att förvandla såväl detta
»krig» som denna »fred» från en enskild till en
offentlig angelägenhet.
Denna offentlighet är till och med ett högre
intresse än freden. Principen om samhällets rätt och
plikt att medbestämma om innehållet i hvarje
arbetsaftal innesluter med nödvändighet, att samhället besitter
möjligheten att oaflåtligt bevaka sina högsta och
varaktigaste intressen gent emot arbetares och arbetsgifvares
stridslystnad. Däremot finns det ingen garanti för en
»privatfreds» varaktighet eller högre sociala
ändamålsenlighet. Det är icke ett samhällsintresse att få en stor
arbetstvist bilagd till hvad pris som hälst, huru
angeläget det än må vara, att den öfver hufvud blir bilagd.
Däremot är det ett fundamentalt samhällsintresse att
samhället såsom sådant får bevaka sina intressen
uti hvarje arbetstvist, ja, i hvarje arbetsaftal.
Den nu inom hela den civiliserade världen
pågående vetenskapliga och politiska kampen om statens
rätta ställning till arbetsaftalet gäller icke den själfklara
sanningen, att sämja mellan arbetare och arbetsgifvare
och troget uppfyllande af ingångna förbindelser äro att
föredraga framför strejker, lockouter och kontraktsbrott.
Det är icke valet mellan krig och fred, som är så svårt,
utan valet mellan kontraktindividualism och
kontrakt-kollektivism samt valet mellan principen om de enskildes
rätt att ordna sina ekonomiska mellanhafvanden enligt
eget godtfinnande och principen om samhällets rätt
och plikt att genom staten uppträda såsom medbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
