Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 1. Människolifvets tvänne grundproblemer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II MÄNNISKOLIFVETS TVÄNNE GRUNDPROBLEMER
samt ätt behandla all nyare religiös sträfvan och all
religionsforskning i öfverensstämmelse med en sådan tro.
Af samma art är förhållandet mellan värdesättning
och forskning på det sociala området. De harmoniera,
då värdesättningen af sociala mål och medel växer fram
ur en, hela samhället omfattande social utvecklings vilja.
De stå i strid mot hvarandra blott, då individens värde
sättning af de bestående och de eftersträfvade sociala
institutionerna är dogmatiskt bunden.
Denna sociala dogmbundenhet framträder på alla
hittills kända utvecklingsstadier såsom viljans och
intelligensens bundenhet vid sociala särintressen — vid
nationalitetsintressen, statsintressen, lokalintressen,
ståndsintressen, klassintressen, familjeintressen, privatintressen.
Af dessa äro klassintressena de utan gensägelse
mäktigaste, inför hvilka t. o. m. nationalitetsintresset och
statsintresset (»patriotismen») få vika. Konflikterna mellan
de politiska, rättsliga, ekonomiska privatintressena och
klassintressena äro sällan synnerligt djupgående eller
varaktiga, ty regeln är att de sociala klassintressena
omfatta de sociala privatintressena. Vi kunna därför i
allmänhet tala om den sociala dogmbundenheten såsom en
klassbundenhet, en bundenhet vid sociala klassintressen.
Under det att de religiösa dogmerna till stor del
äro formulerade i kyrkornas bekännelseskrifter, återfinna
vi hufvudmassan af de sociala dogmerna, då vi draga
fram de sociala grundåskådningar, som ligga bakom eller
inneslutna i lagböckernas skrifna paragrafer samt
sedvänjornas och moralföreställningarnas oskrifna lagbud.
De som tro, att den härskande lagen, sedvänjan
och moralen äro grundade på orubbliga sociala sanningar,
gentemot hvilka vår högsta plikt är plikten att
konservera — de sakna den sociala utvecklingsviljan och kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
