Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 1. Människolifvets tvänne grundproblemer - 2. Den sociala dogmbundenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROBLEMET OM LIFVETS MÅL OCH MEDEL 12
därför aldrig vara annat än fiender till socialvetenskapen,
hvars högsta uppgift är att söka och framlägga social
kunskap utan någon som hälst hänsyn till gifna sociala
värdesättningar och klassintressen.
Den religiöst dogmbundne och den socialt
klassbundne är en vän af vetenskapen om de materiella och
sociala betingelserna för allas delaktighet i lifvets högsta
goda, så länge hans dogmer och klassintressen förblifva
oantastade. När detta ej längre är fallet, förklaras
vetenskapen vara oäkta eller vetenskapsmannen vara
ovetenskaplig — ofta alldeles utan några försök att
vetenskapligt bevisa dessa påståenden, som ju dock ligga helt
och hållet inom vetenskapens eget fält.
Där den sociala utvecklingsviljan är svag och det
sociala klassintresset är starkt, där är det klent beställdt
med den sociala sanningskärleken och det sociala
kunskapsbehofvet samt öfver hufvud med vänskapen
gentemot socialvetenskapen. Då sådan vänskap likväl starkt
betonas, visar en noggrann pröfning, att det alls icke
är vetenskapen själf, utan vetenskapens dräkt såsom
skydddande förklädnad för social dogmadvokatyr
och sociala klassteorier, som vänskapen gäller.
2.
Den sociala dogmbundenheten.
Den sociala dogmbundenheten går djupare än den
religiösa. Denna senare öfvervinnes lättare än den förra.
Det största hindret för individens religiösa utvecklings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
