Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 2. Den sociala dogmbundenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROBLEMET OM LIFVETS MÅL OCH MEDEL 14
den andra sidan af samhället, flertalets sida, finna vi de
underkufvades, de genom lag och rätt sin frihet och sin
egendom beröfvades, de ekonomiskt tj anan des, de för
blotta uppehället arbetandes, de fattigas,
underuppfostrades och i en artificiell okultur nedprässades samhällsklass.
Ingenting är vanligare än att detta grunddrag i all
tidigare samhällsutveckling förbises eller att dess
afgörande betydelse för all senare samhällsutveckling förnekas.
Ingen sociologisk villfarelse eller förblindelse är mer
ödesdiger än denna, ty den är det afgörande hindret för
upptäckten af sanningen om de sociala och materiella
betingelserna för uppnåendet af det högsta goda, som
ett folk kan eftersträfva.
Tankefelet har sin rot i en primitiv religiös
föreställning, enligt hvilken samhällsordningen är inrättad af
Gud, hvadan den i sitt ursprung och i sin grund är
fullkomlig, under det att människan, äfven hon, börjat
med fullkomlighet, men sedan sjunkit ned i sitt nuvarande
elände. För den högre, mognare religiositeten och för
den sociala vetenskapen är sanningen, tvärt om, att
människan har en ringa, djurlik början och att all
ursprunglig samhällsordning är hennes egen ursprungliga
själsråhets ofullkomliga skapelse.
Såsom halfdjur lägger människan grunden till
samhällsordningen, d. v. s. bestämmer själfva grundprincipen
för den fasta lifsordningen människor emellan. Det är
människans inre växande, hennes själs utveckling, som
sedan möjliggör och nödvändiggör ändring af
samhällsordningen, omläggning af grunderna för den yttre
regleringen af det mellanmänskliga lifvet. Därför visar oss
världshistorien så ofta, att människorna äro bättre än
samhällslagarna och att så mycket i samhällsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
