Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 2. Den sociala dogmbundenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*3
DEN SOCIALA DOGMBUNDENHETEN
frihet är hans själslifs sociala bundenhet samt hans
omedvetenhet härom eller hans belåtenhet härmed.
Denna själslifvets sociala bundenhet består till
väsentlig del däruti, att den enskilde af samhället inprässas
och kvarhålles uti andra lefnadsförhållanden och
åskådningssätt än sådana, som skulle gifvit hans själskrafter
den högsta lyftning och utveckling, hvaraf de från
början äro förmögna.
I samhällslifvet blifva de enskilde genom våld,
genom lagar, genom ekonomiskt tryck, genom uppfostran,
genom sedvänjan och de härskande sociala tänkesätten
intvingade uti samhällsställningar, som icke alls eller blott
delvis motsvara de medfödda anlagen. Den faktiska
sociala differentieringen af medborgarna uti ledande och
lydande, uti högre och lägre funktionärer, uti rika och
fattiga, uti bildade och obildade är icke ett sant
uttryck för deras fysiologiskt nedärfda personliga olikheter.
Ekonomisk arbetsdelning och kulturell
funktionsdifferentiering måste otvifvelaktigt vara grundvalen för allt
högre samhällslif. Om vi med ordet klassindelning vilja
beteckna medborgarnes gruppering enligt olika sociala
specialuppgifter och enligt afvikande grader af personlig
kulturkraft, måste samhället alltid vara en klassbyggnad.
Det värkliga samhället har dock alltid varit klassamhälle
äfven i en annan mening.
Den fundamentala klassindelning, som hos alla folk
ursprungligen ligger till grund för staten och
rättsordningen, för egendom och hushållning, är en delning af
samhällsmedlemmarna uti tvänne stora klasser. A ena sidan
finna vi i alla tidigare samhällen de vålds- och
tvångsutöfvandes, de härskandes, de statsbildandes och
lagstiftandes, de ekonomiskt organiserandes, ledändes och plundrandes
eller vinstutprässandes och rikedomssamlandes klass. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
