Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhör en äldre period än ett fynd af jern eller en
yngre period än ett vapen af sten, förutsatt att
gränserna för fyndens anträffande ligga något så när
inom samma geografiska område.
Före menniskans tid var jorden betäckt med
yppig vegetation och djurlif, och äfven hafven
hvimlade af djur och växter, så lära nämligen de
geologiska forskningarna. Men icke nog dermed, geologien
visar utan ringaste tvetydighet, att icke blott
en växt- och djurverld fans till före menniskans tid,
utan att flera efterträdde hvarandra, utmärkta hvar
för sig genom egendomliga djur- och växtformer,
som sedan för alltid försvunnit för att aldrig mera
uppträda i den nuvarande skapelsen. De bevis,
genom hvilka vetenskapen ådagalagt dessa förhållanden,
äro lika enkla som tillförlitliga. Likasom
arkeologen, när han gräfver i jorden, påträffar vapen
af sten, brons eller jern tillhörande olika perioder i
den menskliga utvecklingens historia, likaså träffar
geologen, då han undersöker de bergmassor, af hvilka
jordskorpan består, stundom skal, afgjutningar eller
intryck af djur- och växtformer, så kallade petrifikat
eller försteningar. Dylika försteningar träffas visst
icke i alla slags berg, såsom till exempel uti vår
granit, vår välbekanta s. k. gråsten, men i vissa
bergarter, såsom kalkstenar, skiffer, tillhårdnade leror,
sandstenar, träffas nästan alltid lemningar af
organismer, som en gång i tiden lefvat. Stundom äro
de mycket sällsynta, stundom så talrika, att stenen,
såsom fallet är t. ex. med de flesta gotländska
kalkstenar, synes vara endast en gyttring af snäckskal,
stråldjur, koraller och dylikt. De bergarter, uti hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
