Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försteningar anträffas, äro i allmänhet sådana, som
man kallar lagrade, och bruka utgöras af bäddar af
kalk, lera, skiffer m. m., lagda på hvarandra. De
hafva uppenbart bildats derigenom, att vatten afsatt
på botten af haf och sjöar lager efter lager af sand,
lera, kalk eller kortligen ämnen, som det hållit uti
uppslammadt eller löst tillstånd. De djur eller
växter, som lefvat i vattnet eller genom floder blifvit
deruti nedförda, begrafvas då uti slammassan, och
om de ega delar, som icke förmultna, såsom ben,
kalkskal, eller om de utgöras af växtdelar, som
motstå förmultningsprocessen, komma dessa att i de
flesta fall ligga qvar i bottenslammet. En gång
hårdnadt och höjdt öfver vattenytan genom den
ytterst långsamma rörelse, uti hvilken jordskorpan
ständigt befinner sig, bildar detta slam bergmassor
— sålunda innehållande lemningar af de organismer,
som lefde samtidigt med bergartens bildning. Dessa
lemningar efter växter och djur äro för geologens
forskningar lika vigtiga som de olika vapnen af
sten, brons, jern eller mynt för fornforskaren.
Undersöker man nämligen med uppmärksamhet
de djur- eller växtlemningar, hvilka träffas i de olika
lagren uti en mäktig bergmassa, skall man sällan
undgå att finna, att de tillhöra olika arter af
organismer, och att i många fall de lägre lagren icke
ega en enda art gemensam med de öfre. Dessa
olika lemningar äro derföre liksom olika gamla mynt
präglade inom olika tidsperioder. Det lager, som
ligger ofvan i samma bergmassa, måste alltid vara
yngre än det lager, som ligger längre ned —
förutsatt, att lagren icke blifvit öfverändakastade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
