Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bergsklättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lossnadt klippstycke kan på ett sådant ställe lätt åstadkomma
plötsliga och oberäkneliga rubbningar i de lättrörda stenhoparne.
Öfvergå vi till det andra hufvudslaget af terräng, snö- och
isterrängen, kunna vi urskilja olika underafdelningar.
Lös nyfallen snö på en brant sluttning förorsakar, om den
ligger i ett mycket tunt lager, lätt slintning och gör marschen
mycket mödosam. Ligger den i tjockare lager, ger den lätt
upp-hof till snöskred, och det kan understundom inträffa, att en
vandrare på sådan terräng plötsligt känner hur likasom hela
marken börjar röra sig under hans fötter och åka utför.
Fast hopsmält snö bilder en annan i de fleste fall mycket
välkommen terrängform och möjliggör äfven ganska branta
uppstigningar. Emellertid bör man dervid ihågkomma, att snön
vid randen af tvärbranter ofta skjuter ett godt stycke utanför
sjelfva bergskanten och bildar en s. k. öfverhängande drifva,
en högst förrädisk fallucka för den intet anande vandraren. En
sådan drifva af betydliga dimensioner lär understundom finnas
på det lappländska fjället Sarjek, den gamla exkonungen inom
den svenska fjällverlden.
Glaciärer slutligen utgöra det tredje slaget af snö- och
isterräng. Det är icke så lätt att hålla sig endast till den
tekniska sidan af saken, då talet kommer in på glaciärerna,-dessa
alpverldens vidunderliga foster, som ligga och lura deruppe i
ensamheten med sina slingrande isarmar klängande sig fast
mellan fjällspetsar ne och med sina blånande isgrottor, fantastiska
formationer och hemlighetsfulla remtior bildande ett af alpernas
mest säregna skådespel. En färd öfver en glaciär är icke utan
fara. Till en början erbjuda uppklättrandet på och
nedklättrandet från en isbrä åtskilliga vanskligheter, på samma gång
som sjelfva glaciärens ofta brant sluttande yta särskildt egnar
sig för ofrivilliga rutschfärder. Men det är egentligen genom
de till följd af isens rörelser uppkomna remnorna eller sprickorna,
som glaciärerna fordra stor försigtighet af den, som åstundar
göra dem ett besök. Ofta flera hundra fot djupa täckas dessa
remnor icke sällan af ett tunt snötäcke, som instörtar för
tyngden af en passerande karl, hvilken dervid naturligtvis praktiseras
ned i isens okända innandömen.
Med afseende på det inbördes företrädet mellan
klippterrängen och snö- och isterrängen förefinnas bland bergsklättrarne
olika meningar. De norska förarne föredraga i allmänhet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
