Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm—Luleå—Har språnget—Stora Sjöfallet— Kvikkjokk—Fagerlid—Bodö—Trondhjem— Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glädje af. Verkligt rörande var att se det ömma afsked han
tog af sina anförvandter, sedan han först skänkt dem största
delen af det kaffe, han medförde. Kaffe är lapparnes
älsklingsdryck och får ofta ersätta all annan föda.
Sjön var på sina ställen icke synnerligen djup; en ångslup
skulle näppeligen kunna ta sig fram längs densamma från Luspen
till Jaurekaska. Älfven bildar därstädes en fors och ofvanför
vidtager den smala sjön Langas, i hela sin längd omgifven af
höga fjäll. Under det vi drogo båten förbi forsen, råkade Nils
att falla och slog sig i ryggen rätt försvarligt, men repade sig
snart, sedan han fått smaka på en grundlig massagebehandling
af min i dylika saker väl förfarne kamrat. En gammal gubbe
från fiskläget tycktes betrakta saken något skeptiskt, enär han
med en stor knif började göra diverse hokus pokus öfver det
skadade stället under mumlande af besvärjelseformler i långa
banor. Några temligen förfallna kåtar funnos här, af hvilka
den ena beboddes af fiskaren med hustru och fem barn, det
yngsta ett par veckor gammalt, samt af ytterligare två
personer och några ilskna hundar. Det oaktadt herskade en viss
renlighet derinne. Kvinnan, som icke var fullt återstäld, hade
ett verkligen sympatiskt utseende. Huru de stackars
människorna bära sig åt vintertid i denna ödemark är obegripligt.
Vi sågo Anders synnerligen frikostigt dela med sig af sitt
kaffeförråd, sedan han fått veta, att de länge varit utan sådant.
Många andra vackra drag hos lapparne voro vi i tillfälle att
bevittna under vår färd.
Närmare midnatt hade vi ännu omkring 10 km. kvar till
Sjöfallet, hvarför vi gingo i land och tältade på en vacker
löf- och barrskogsbeklädd udde, der älfven gör en skarp krök.
Natten var underbart skön; länge sutto vi i stum beundran
och kunde icke förmå oss att söka hvila, förrän de
omkringliggande snöbetäckta bergens toppar började rödkantas af
den uppgående solen. Då vi på morgonen passerat flodens
krökning helt nära lägerplatsen, blef Stora Sjöfallet synligt
som ett par silfverband hängande utför klippan. Sjöfallet
är uttömmande beskrifvet af d:r Svenonius i
Turistföreningens årsskrift för 1889, till hvilken hänvisas. I Illustreradt
Sverige II sid. 212 får man veta, att »Harsprånget i all sin
storhet och vildhet ej kan mäta sig med Stora Sjöfallet».
Meningarne kunna vara delade om befogenheten af detta påstå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
