Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njupeskärs vattenfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgång finnes på fjellröding. Vi äro nu c:a 900 meter öfver
hafvet eller c:a 450 meter öfver Särnasjön. Här, ofvan
björkgränsen, klädes fjellet af en svällande matta af renlaf
(Cladonia rhangiferina) som jemte talrika stenar af sandsten och
qvarsit beväxta med Parmelia gifva åt landskapet ett dystert
och ödsligt utseende. Vi framtränga till Njupans öfre lopp,
der floran tyckes vara rikare, men vid vårt besök stå de flesta
fjellväxterna deruppe ännu outslagna. Vi försöka att
öfverskrida ån för att från dess andra sida, så att säga öfver
fallet, erhålla en blick ned i afgrunden, men måste afstå
härifrån på grund af det höga vattenståndet; att från sidan
närma oss branten, funno vi lika omöjligt, ty huru lätt kunde
ej ett stenblock hafva lossnat och fört oss med sig ned i
djupet. Vi funno oss till slut nödsakade att bakom några stora
stenar söka skydd mot den kalla nordanvinden, och sedan vi
gjort oss tillgodo med några påbredda smörgåsar och ur det
medhafda flaskfodret förskaffat oss litet värme i kroppen, bryta
vi upp, tagande en sned rigtning öfver fjellplatån ned till
ridvägen, och då vi nu hafva jemn sluttning utför,
underlättas gången betydligt och kl. 8 befinna vi oss åter i Mörkret,
hvarest värdfolket redan länge väntat oss med en varm frukost,
bestående af sill och potatis samt kaffe, hvilket efter den
ganska mödosamma morgonpromenaden smakade oss förträffligt.
Sedan vi nedskrifvit våra namn i en liten
anteckningsbok, à hvars permar en van hand aftecknat den lilla vackra
vy vi från vårt fönster hafva öfver Njupsjön, vandrade vi
åter på hemvägen. Vid ankomsten till Stenvallen följa vi
v. Unges exempel, i det vi vända oss om för att ännu en gång
öfver skogstopparne betrakta det höga fallet, »som i
sammanbundna festoner sköljer den vid verldens skapelse lagda
stenmuren» och vi anlända utan vidare uppehåll i god tid pä
qvällen åter till Särnabyn, nöjda att hafva sett detta »nordens
Niagara», som, enligt ofvan anförda författare, »är mera värdt
att se, än alla dessa fester, vid hvilka menniskorna leka barn».
Magn. Engzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
