- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1891 /
119

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lif i jagten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skjuta, men framåt gick vi, ty hundarna fortforo att »stri» (skälla)
och då vi kom nära, gick vi så vackert (sagta) och såg oss för,
men inte såg vi. Då ropade någon »kom fram ni! det är
ingen fara, han ligger der allt!» à så gingo vi fram. Det
var Kistniss Anders, han hade bössan sin med sig, då han
kom körande hemifrån, och då han hörde hundarna gå på, så
tyckte han det vore morosamt (roligt) att se hvad de stridde
med, à så fick han se, hvar björnen stod mot en sten med
bakändan och slog åt hundarna, och då klämde han till
och sköt.
Björnen låg stilla och vi följdes åt bort till honom. Död
var han à så lade vi råd att Anders skulle lassa af lasset
sitt och skjutsa björnen och oss hem, och nu är Anders och
jag här.» — »Men kära du, gick hela dagen åt för eder?»
Ja, nära på, det var inte långt till qväll, när vi hade
lassat på, björnen. När vi så kommer på Resjön sade
fanjunkaren, »nu reser vi till Handelsman i Kättbo, jag vill
bju (bjuda) på öl när det gått så bra för oss,» och så körde
vi dit och handelsman bjöd på gök (kaffe och bränvin).
Vi vardt liksom lite muntra och stora af oss, för der var
mycket folk, som kommit för att se på björnen, och så
tyckte vi, att vi kunde gerna fara fram till spektorn på
Johan-nesholm1/8det var icke så stor krok på. Der var våra herrar
och flera till och så sa spektorn det var aldrig värdt för oss
att få fara, förr än vi fått oss en toddy à bruksfolket fått
se björn, och så fick vi förstås tala om hela pasacha (jagten).
Men då må ni tro han fick roligt, och hölls med fanjunkaren
för han icke fått dö på björn, förr än Kistniss Anders kom,
men fanjunkaren sa, att björn var nog död, innan Anders
sköt, och så skulle de ut och se kulhåla och så skrattade de
och höll väsen (nojsades) med fanjunkaren. Så ville de se
hätta mi à säcken med, och så gaf de, mig en toddy till.
Frun kom nu ut à sa, Isak och Anders får då »inga vona»
(ingalunda) fara, förr än ni fått eder en matbit, det tränger
ni nog till efter ett tocket fäkt, à så tog hon oss med in i
köket och det vardt aftonvard så det förslog, ja ni vet fälle
hacka häf fru han har denna spektorn på Johannesholm.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1891/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free