- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1892 /
11

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rumsindelning finnes – äfven om den besökande ej genast lägger
märke därtill eller värdfolket ej alltför rigoröst »håller» därpå
i onödan. I kåtans midt finnes eldstaden (aran), helt enkelt en
oval eller »rundaktig» fläck omgärdad af en krans hufvudstora
stenar. Från dörrens ömse sidor och mot eldstaden läggas vanligen
på marken 2:ne mindre björkstockar (uksa-piervek); mellan
dessa inlägges det för närmaste behofvet afsedda vedförrådet –
isynnerhet vid regn- och snöväder – och häröfver har man
först att praktisera sig vid inträdet i kåtan. Är man nu en
mera aktad person, inbjudes man att fortsätta den krångliga
kursen till höger, annars får man slå sig ned till vänster
och tämligen nära dörren. På den förra sidan har nämligen husbondfolket
sin plats, på den senare barnen – isynnerhet de
större – och tjänstefolket. Dock ser man ofta, att åtminstone
den af husbondefolket, som ombesörjer matlagningen (värden
eller värdinnan) under denna förrättning håller sig »öfverst»
på tjänaresidan. Längst in, bakom eldstaden och midt emot
dörren, finnes ett område benämdt påssjo och afsedt för
hushållssakerna. Af dessa ligga somliga på marken, andra äro
upphängda uti de talrika kvistar, som man enkom för detta
ändamål kvarlämnat på flera af de bakre täkaka. Bland saker,
som nästan alltid här återfinnas, märkas: kittlar och kaffepannor
af koppar, skålar, fat, skärbräden (för kött och tobak),
träslefvar, de runda, långa kaggarne för tjäran och juobmon,
[1]
Ej sällan ser man numera ock ett slags liten hylla
för »bokförrådet». Här i påssjo, närmast marken, finnes alltid
en liten öppning, påssjo-rajke, tack vare hvilken draget regleras,
så att röken stiger upp sin naturliga väg genom det vida
rökfånget (rehpenrajke) i kåtans topp. I forna, mera vidskepliga
tider hade påssjo-partiet en mycket stor religiös betydelse,
särskildt vid de viktiga förrättningarne slakt, dödade björnars
hemforslande, spåtrummans begagnande o. d. m.

Till golf användas vanligen späda kvistar och ris af björk,
som till några cm:s höjd utbredes öfver allt utom i vedrummet


[1] En väsentligen af Rumex acetosa (juobmo) och Angelica arcangelica (påsko) hopkokad grötlik, mycket syrlig massa, som trots sitt mindre inbjudande utseende smakar förträffligt tillsammans med renmjölk. </i> gryta, vattenkittel etc. -- hundskålen (tsjuokti)
ej till glömmandes. <footnote>Dess rätta plats är dock nära dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1892/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free