Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvilkendera tillhör priset?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungefär två mils väg från Gäddede (i sydöstlig riktning). Redan på
långt håll syntes från ångbåten längs stranden af den
bugt, i hvilken Hällingsån faller ut, spåren af vattenfallets arbete: en massa fin spån, som på afstånd gaf stranden utseendet af att vara kringgärdad med flytande timmer och som låg
utefter hela viken.
Man hade nämligen förr, då man ej så noga kände terrängen – ty fallet ligger midt inne i en obygd af skogar och
myrar – användt Hällingsån för timmerflottning, naturligtvis
med den påföljd, att få af timmerstockarna undgått att både
splittras och delvis söndermalas i bottnen af den klyfta, i hvilken den ystra fjällälfven störtar sig.
Till utloppet för Hällingsån är ingen svårighet att komma,
då ångbåten lägger till på andra sidan sjön, vid en by med
namnet Håkafot, och man sedan blott har att skaffa sig rodd
tvärs öfver sjön. Med oss styrde ångbåten denna gång – då
den var för ändamålet särskildt förhyrd – mot den södra sidan af sjön, så nära landet den kunde komma utan att köra
sig fast i sandbottnen utanför den långsluttande stranden, hvarefter vi rodde i land. Man förflyttade sig efter en liten stunds
marsch åter på båt öfver älfven till den sida, på hvilken man
skulle kunna se fallet från det riktiga hållet, detta redan från
början, emedan man ansåg det omöjligt att sedan lämpligen
kunna praktisera sig öfver.
Men nu började en vandring, verkligen värd att belönas
med något ovanligt. Det skulle vara 1/2 mil upp till fallet;
vägen, eller rättare afståndet – ty väg kunde man långt ifrån
i allmänhet tala om – föreföll emellertid mera såsom en mil
än en half[1]. Gräset och den oss allt jämt förföljande både
ståtliga och skräpiga Epilobium angustifolium voro så höga, att
man efter en regnskur med nödvändighet skulle fått sig ett
extra bad med kläderna på. Och vägen gick nu bokstafligen
om icke öfver stock och sten, så dock åtminstone öfver stock,
ty trakten låg full af lemningar efter skogsafverkning. För de
talrika menskliga varelser, hvilkas plastiska och fotsida, men
för fria rörelser ofta hindrande klädedräkt i hög grad försvårar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
