Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rundresa i Norra Jämtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
älskvärda egenskaper, då man behandlar dem rätt och ej
alltför mycket anlitar den vid gudstjänsttillfällena i Kålåsen till
öfverdrift begagnade erotematiska metoden. Vi åsågo på f.m.
indrifningen af renhjordarne, huru renkorna fångades med en
slags lasso och mjölkades samt märkningen af kalfvarne. På
e.m. bestego vi det närmaste fjället, af lapparne kalladt
Gupptel-Sjiani. Att det lönade mödan, därom öfvertygades vi redan
på de första afsatserna och i synnerhet sedan vi hunnit toppen.
Tyvärr kunde lappgossarne, som följt oss upp, ej upplysa oss
om namnen på alla de fjäll, som i det vidsträckta panoramat
särskildt tilldrogo sig vår uppmärksamhet. Efter återkomsten
till kåtan fingo vi dock delvis komplettera deras ofullständiga
uppgifter. Närmast men på motsatta sidan om »skalet» låg
Duigais eller Lapplufvan. I N O syntes Stenfjällen; i N V,
ej långt från sjön Korsvattnet, Nourrike och Durrasvare; något
längre bort det väldiga Skatrie med »Himmelsraften», det högsta
af Oldfjällen. I öster syntes Ansättfjället och Hotagsfjällens
sågbladsliknande bergsrygg. I väster återsågo vi Kålåsfjällen, i
söder Åreskutan och Oviksfjällen. Men taflan hade ock sina
mildare, mera leende partier: den vida Offerdalsbygden med sin
kyrka, sina byar och sjöar, bland hvilka Landösjön utmärkte
sig för sin storlek.
Den 17 juli kl. 12 på dagen bröto vi upp från lapplägret.
Johan Larsson och hans dotter Brita, som skulle hjelpa till
med höskörden i Ansätt, blefvo våra vägvisare till sistnämda
by, hvarifrån vi ämnade bestiga Ansättfjället. Efter en
kringgående rörelse utmed ett namnlöst tjäll nedstego vi under regn
och blåst i den dalgång, som genomflytes af Fisklösån, och
vadade öfver denna å, hvilket skedde utan större svårighet. Så
småningom upphörde regnet. I fjällsluttningen på andra sidan
ån hade lapparne ett rastställe, där vi slogo oss ned, kokade
kaffe och åto middag. Dervid gingo de sista brödbitarne åt
straxt i början och vi måste lära oss att på lappskt manér
använda rökt renkött i stället för bröd. Som vi emellertid voro
hungriga och oberoende af vegetarianska fördomar, läto vi oss
väl smaka, och fortsatte efter en stunds middagshvila vandringen
uppför det fjäll, på hvars västra sluttning vi rastat. Det
tillhörde Stenfjällen och kallades Ovallifjället. Här hade var hund
tillfälle att göra bekantskap med fjäll-lemmeln — en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
