Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En sommarvandring 1890.
Det var idel glada reskamrater, som möttes vid Stockholms
centralstation den 16 Juni 1890. Nu skulle det blifva verklighet af den länge beramade sommarvandringen. Vi hade ju
så länge drömt om denna resa, vi, som nästan allesamman
arbetat tillsammans i skolan under åtta hela år, och nu voro
vi ändtligen vid målet. Vi skulle fara till Gotland, det hade
länge varit en afgjord sak.
Nu skall likväl ingen tro, att vi genast kommit på villovägar, då vi befunno oss vid Centralstationen och ej vid Riddarholmen. Nej, det fanns ingenting, som hindrade oss att före
gotlandsresan, göra en tripp till Dannemora och att vidare begagna oss af inbjudningen att gästa Gimo bruk. Någon järnindustri kunde vi ju ej få se på Gotland, och det goda gamla
svenska herrgårdslifvet med en nästan obegränsad gästfrihet
börjar snart att försvinna i denna bolagens och disponenternas
tid – hvarför skulle vi då ej begagna oss af tillfället?
Vi foro alltså med järnväg till Upsala. Nu vet hvar och
en, att en resa mellan Stockholm och Upsala ej är något märkvärdigt. I vanliga fall går det ju så till, att den resande söker
sig en så bekväm plats som möjligt i ett kupéhörn, tittar så
i en tidning eller halfsofver, tills tåget lyckligen är i Upsala.
Men helt annorlunda ter sig saken för 16-åringar, som skola ut
på sommarvandring. Man är då så hjärtans glad öfver att vara ute
och njuta af sin frihet, att man måste gifva luft åt sin glädje
på alla upptänkliga sätt: finnes några barnungar inom synhåll, så viftar man åt dem, och finnes det inga barn, så viftar
man åt hästar, kor och kalfvar. Och vidare måste man se
efter, om verkligheten stämmer med geografien och föreställningen och huru träd, gräs och blommor se ut så här långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
