Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hägg restaurerade Floda kyrka användes där till väggbeklädnad.
Katthamra kan ej häller önska sig ett vackrare läge: försvarliga
höjder till bakgrund och så hafvet framför. Att vi här skulle
må som pärla i guld, det faller ju af sig själf. Till vår stora
skam måste jag dock erkänna, att första aftonen väckte de stekta
flundrorna större förtjusning än etsningar och väggmålningar.
Men så hade vi också gått den dagen 2 1/2 mil.
Med stor saknad lemnade vi Katthamra, därifrån vårt ressällskap hade fått förstärkning, så att vi nu voro »nio man
högt». Nu skulle vi slå oss på bergbestigning. Vi skulle eröfra Torsborgen, Gotlands högsta berg. Att det icke är högre
ån 68 meter, var ju icke vårt fel. Som vi på aftonen ville
vara framme i Dalhem, där våra kyrkostudier skulle börja, hade
vi för att förkorta den dryga vägen och till vårt eget nöje, i
Katthammarsvik beställt en löfklädd höskrinda, som förde oss
till foten af Torsborgen. Vi kunna icke med anspråk på att
bli trodda säga, att bestigningen af den skogklädda Torsborgen
var svår och besvärlig. Vestergarns rika skogsbygd tog sig synnerligen väl ut däruppifrån. Vi besökte såväl Tors sängkammare som hans kök. Ned i Ringhålet vågade sig den skickligaste gymnasten, där hon genom djärfva klättringar och språng
lyckades eröfra några i botaniskt hänseende mycket rara blommor.
Enligt uträkning voro vi på aftonen i Dalhem, där prosten
Odin mottog oss i sitt hem. Han visade oss omkring i kyrkan,
som anses vara den vackraste på Gotland. Från Dalhem gjorde
vi en afstickare till Hörsne, också för kyrkans skull. Nu kunde
ingen skylla oss för bristande arkeologiskt intresse. Under vägen passerade vi en stor myr och i Hörsne sågo vi ett af de
gotländska träsken; båda delarna exempel på viktiga moment
i Gotlands natur. Nu styrdes kosan till Barlingbo järnvägsstation för att hinna med tåget till Roma. Sista biten tillryggalades i språngmarsch, och med kommo vi.
I Roma skulle vi naturligtvis se hvad som fanns kvar af
den gamla klosterkyrkan. Roma är en af de bördigaste bygderna på ön; när vi vandrade mellan de böljande af aftonsolen
förgyllda sädesfälten, måste vi ovillkorligen tänka på de gamla
biskopar och abboter, som så väl visste att välja lämpliga
platser för klostrens anläggande. Gårdens rättare anmälde sig
som »ciceron i Roma» och förde oss in i den vanställda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
