Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rundresa i Norrbotten 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett par hundra år sedan rådde här lif och rörelse. Under den
första tiden efter det Nasa silfvergrufva började bearbetas,
fördes malmen den 5 mil långa vägen hit, för att här, den
närmaste plats på svensk sida, där bränsle fanns, nedsmältas.
Den första kyrkan, som här uppfördes, skall hafva blifvit uppbränd af norrmän år 1658. En annan, uppbyggd 1693, förstördes af vådeld 1747. Derefter uppfördes blott ett bönehus,
sammansatt af 2 gamla bodar. Den förste presten ditkom
år 1641.
Nu är allt här dödt och öde. Endast några med mossa
öfverväxta slagghögar samt ruttna syllstockar efter bostäder
vittna ännu om den verksamhet, som här ägt rum. Det brusande vattenfallet i Silbojokk vid dess utflöde i Sädva sjunger
nu sin enformiga klagan öfver en sedan länge förgången
storhet.
Vi landade, som sagdt, vid Rånekjokks inflöde i Sädva.
Denna älf uppkommer af flera fjällbäckar, af hvilka en kommer
från trakten af Nasa. Vid utloppet störtar han sig öfver vildt
sönderbrutna klipphällar och bildar ett praktfullt vattenfall.
Detta har aftecknats af kaptenlöjtnant C. A. Pettersson under
hans resa i Lappland 1861, och finnes i hans arbete »Lappland,
dess natur och folk». Enligt hans uppgift har den från Sädva
synliga delen af fallet en höjd af 137 fot.
Ända hit hade resan varit lätt och bekväm med användande af landsväg och båt. För den återstående omkring 5 mil
långa delen af vägen fanns intet annat fortskaffningsmedel att
tillgå än »apostlahästarna». Sedan vi i en stuga, som Bremberg
låtit uppföra vid sidan af fallet, stärkt oss med vårt medförda
matförråd och fördelat bördorna på våra bärare, satte vi oss
kl. 5 e.m. i väg. Till en början följde vi älfven, som med
det ena vattenfallet efter det andra brusade nere i klyftorna.
Emedan marken i björkskogen var tung att gå på, gingo vi
snart upp på fjällsidan ofvan skogsgränsen, där marken är
fastare och inga buskar hindrade oss. Vi hade nu endast nakna
fjället att vandra öfver ända till Nasa. Något rastställe, der
man kunde finna skydd och sofva ut, fanns ej. Vid midnattstid, då vi voro på norra sluttningen af fjället Ferras, öfverföllos vi af en häftig regnskur, som varade omkring 3 timmar.
Samtidigt hade vi en stark påkörare i en häftig östanvind,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
