Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland högfjällens växtvärld (med sexton illustrationer), af Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snarare sammanhänger detta med
att vissa typer inom växtvärlden,
såsom halfgrä3 och gräs, med lågt
utvecklade blommor uppträda i
stort artantal; detta på grund af
helt andra orsaker än dem vi nu
syssla med. Det samband vi i detta
fall således ej kunde finna,
framträder däremot om vi ta hänsyn
till de ofvan nämda
flugblommorna. De äro i Tundt tal i Skåne 36,
i Finmarken 42 och på
Spetsbergen ända till 74 °/0 af alla
insektblommor, under det att
insektgruppen tvåvingarne, till
hvilken flugorna höra, visar ett
fullkomligt motsvarade tilltagande
eller från att i genomsnitt i
Skandinavien vara ungefär 27 °/0 af
insektvärlden blir den respektive
34 °/0 och 70 °/o ide nämda
länderna. — Men, låtom oss lämna
siffrornas tröttande rader, äfven
på ett annat sätt har, enligt alla
forskares samstämmiga
vittnesbörd, blommorna bland våra fjäll
rönt inflytande af dess
insekts-världs fattigdom på arter och
individ. Bland artrika
växtsläkten, hvilkas blommors byggnad
i regel är sådan, att
själfbefrukt-ning är omöjliggjord, finner man
uppe i Norden arter, hos hvilka
sådan så att säga i nödfall kan
äga rum; med andra ord, den
högnordiska fjällflorans blommor äro i högre grad än sydligare
trakters tillpassade till att befrukta sig själfva. Som
exempel kunna vi anföra släktet Saxifraga, bland. hvilkets arter,
enligt Warming, de af de flesta kända S. nivalis (fig. 15), hie-
Fig. 15. Savifraga nicalis.
[Hvita blr.] 2/a af nat. storl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
