Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bland högfjällens växtvärld (med sexton illustrationer), af Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raciifolia, rivularis, oppositifolia (fig. 2) normalt äro underkastade
själfbefruktning. — De, för hvilka denna utväg är stängd, ha
skaffat sig en annan, de ha nämligen nästan alltid en rik
möjlighet att uppehålla artens lif på hvad botanisten kallår
vegetativ väg, d. v. s. genom afläggare, rotskott, rotslående
ofvan-jordsskott (refvor) med flera sätt. Vi vilja endast som exempel
nämna det bland högfjällen så högt skattade, men så
jämförelsevis sällan fruktbärande hjortronet (Rubus Chamsemorus), det
lilla videt Salix herbacea, samt bland Saxifraga-arterna S. cernua
och aizoides.
Man har sagt och man har trott att under våra högfjälls
nästan ständiga sommardag blommorna också blifva större än
längre söderut. Ej allt är dock sant som tros, och i detta fall
har det också visat sig vid mätningar som utförts, att i några
fall t. ex. hosGentiana campestris, Melandrium silvestre,
Ranun-culus acris och lejontanden (Taraxacum officinale) blommorna
på större höjder blifva större,1) men i andra — vi nämna
blåbär, odon och tätmjölksörten (Pinguicula vulgaris) — mindre
än på låglandet. Blommornas storlek kan dock delvis
uppvägas af deras mängd och enligt utförda räkningar kan man
ibland på en yta, stor som en flat hand, finna hos
Saxi-fraga opositifolia ända till 180 blommor; på ett enda stånd
af fjällsilenen (S. acaulis) har man till och med iakttagit 400
blommor.
Hvarje fjällvandrare är helt säkert villig att instämma
med Linné i den meningen, att färgrikedomen och framförallt
färgintensiteten är betydligt större bland fjällens än bland
låglandets arter. Dock har denna mening i hög grad betviflats
äfven af skarpsynta forskare och hvad fargintensiteten angår,
torde ännu ingen ha verkställt några genomgående
undersökningar, hvilka höja sig öfver det subjektiva »tyckets» ovetenskapliga
nivå. Ingen har någonsin i våra Qäll medfört en rikt
graderad färgskala, till hvilkens olika nummer han hänfört
fjällblommornas röda och blå nyanser, för att sedan ånyo afläsa
samma blommors färg i våra botaniska trädgårdars alpineta.
Sällan öfvertänker också turisten huru de yttre omständigheterna
gynna fjällblommornas effektfulla framträdande. Tänken blott
*) Anmärkas bör emellertid att de nämnda arterna ej äro egentliga
fjällväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
