Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Vimmerby till Stockholm i kanot (med två illustrationer), af J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iordningställande af hans segel, af mig till att se på det vackra
landskapet och njuta af lifvet.
Kl. 4 e. m. anlände vi till den nordligaste delen af sjön,
som här utflyter genom Stångån. Jag tog ned segel, och vi
paddlade båda in i ån, som nu flyter ganska snabbt fram
mellan stränderna, hvilka här äro långt vackrare än söder om
Krön. Vi fingo syn på en stuga, och jag steg i land, klättrade
upp till den och fick min kastrull fyld med oskummad mjölk.
— »Hvad kostar det?» — »Det är väl ett stop, jag får väl 8
öre.» Oskummad mjölk till 16 öre kannan 1 Gumman fick en
hel tioöring, hvilket tycktes glädja henne, och vi foro därifrån.
Strömmen blef allt starkare, och vår fart ökades allt mer
och mer. Vi skulle just fara under en bro, då jag märkte,
att masten på min kanot ej var nedtagen, och att den ej gick
under bron, hvilken jag nu, underhjälpt af strömmen, närmade
mig med 6 knops fart. Jag kan ej neka till, att jag kände
mig illa till mods, då jag undrade, om masten skulle gå af,
eller om den skulle bräcka sönder kanoten. Men lyckligtvis
inträffade intetdera, ty med användande af mina yttersta
krafter lyckades jag stanna kanoten ett par fot från bron och
backa så långt upp för strömmen, att jag kunde lägga till
vid stranden och nedtaga masten. Denna backning mot
strömmen på ungefär 50 fot upptog enligt af mig vid tillfället
verkställd uppskattning en halftimme; min bror anslog tiden till
fem minuter, men så hade han ej heller backat mot en ström,
som gick med 2 knops fart och vred rodret tvärs för båten.
Vi fortsatte sakta nedför ån, hvilken längre fram blef
mycket stenig, så att paddelbladen oupphörligt slogo i botten,
hvarför vi passade på och hvilade oss, drifvande bredvid
hvarandra. Men snart skilde sig min brors kanot från min och
afläg8nade sig föröfver, enär jag råkat fastna på en sten, på
hvilken jag lugnt flutit upp. Min bror återvände och plockade
af mig, och då ån strax därpå blef djupare, paddlade vi hastigt
vidare och kommo inom kort ut på Juttern, en tämligen dyster
sjö med ödsliga, branta, skogklädda eller bergiga stränder,
sneddade öfver densamma åt sydost, lade till vid östra stranden
och gingo i land för att köpa smultron.
Här liksom flerstädes på vår resa var folket mycket
obenäget att säga något pris, på hvad som såldes. »Asch, her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
