Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nyttig sommartur, af »Ebba»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen uppnådde turisthyddan, i hvilken vi gingo in; men o,
hvilket lysande elände hiir mötte ossl Vi uppslogo genast
Turistföreningens bok, för att se efter, hvem som sist besökt hyddan,
och funno då verkligen, att det var en löjtnant, som lämnat
detta djupa intryck efter sig. Sedan vi, som voro de första af
årets turister, som besökte hyddan, emellertid inskrifvit våra
namn i boken, begåfvo vi oss ut för att taga det på sätt och
vis mest storartade vattenfall i Europa i betraktande. Dånet,
hvilket vi* förut redan långt i fjärran hört, var, då vi nu
be-funno oss så nära, rent af bedöfvande. Intrycket var
storslaget, högtidligt och bedöfvande. En beskrifning öfver fallet
anser jag vara öfverflödig, utan hänvisar jag i stället till O.
V., som förut lämnat en förträfflig sådan. Då vi åter
inkommit i hyddan, började vi sopa och feja värre efter vår
företrädare, löjtnanten, som troligen logerat här, ty ena siingen,
oberäknade golf och bord, var betiickt med torrt björklöf. Skulle
jag händelsevis komma att sammanträffa med honom
någonstädes här på vår gröna planet, så kan han vara säker om, att
såsom gengäld för det besvär, han nu förorsakade Dtrion», erhålla
en duktig moralkaka. Vid 8 tiden på aftonen lämnade vi
Harsprånget. Komna på andra sidan floden, uppe på en höjd,
stodo vi och beskådade det snedt emot oss och nordost om
floden belägna ståtliga berget Ananas. Skada att vi ej fingo tid
att bestiga detsamma. En sista anblick ägnades nu
Njommel-saska, hvarefter vi fördjupade 03S i skogen. När vi gått en
stund, påträffades vid vägen en död ren, hvilken lappen påstod
under vintern hafva dött af svält. »Den enes död är den
andres brödD, säger ordspråket, och detta gjorde sig äfven här
gällande, ty foglarne hade fullkomligt uppätit hela ena sidan
af renen. Som aitonen var långt framskriden, så marscherades
raskt framåt, hvarunder vi afsjöngo den ena lifliga sången efter
den andra. Plötsligen varseblefvo vi till vår stora glädje och
förvåning några människor. Det var Liggas invånare, som voro
ute för att uppdraga en ko, hvilken fallit ned i ett träsk.
Klockan vid pass l/.2 12 voro vi framme vid Ligga. Äfven här fingo
vi bra logi.
Dagen därpå, den 29:de, kl. 10 f. m. bröto vi åter upp.
Vägen förde oss nu brant uppåt mot Anajaure, öfver
hvilken sjö vi sedan rodde, hvarefter vi fortsatte vår färd till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
