Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsfärder i öfre Norrbotten (med två illustrationer), af S—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett par mil ofvanom Matarengi kyrkoby. Sedan numera
ångbåtstrafik öppnats efter en flera mil lång sträcka å älfvens nedre
del1) kan man, t. ex. i sammanhang med farden till det
ryktbara Aavasaksa, lätt utsträcka resan dit och pröfva en sådan
forefard. Den är dock icke så allvarsam som Märaslinka.
Rörande den andra taflan, stakning uppför en fors — i
detta fall nedersta, tämligen spaka delen af Pauranginkoski —
behöfvas ej många ord. Ehuru båten ej ännu kommit till de
på långt när svåraste passagerna, få vi dock af förstakarens
iknogandeD en liten aning om, hvilket drygt arbete det är att
staka sig fram t. ex. den 5 mil långa, af fors på fors bestående
sträckan mellan Vittangi och Jukkasjärvi.2)
Stakning uppför Pauranginkoski i Torne älf.
Efter akvarell af Johan Tirén.
Ett litet attribut hos den nyssnämnde förstakaren väcker
tanken på en billighetsfråga. Af beckoljeflaskan, som synes på
hans svångrem, förstå vi, att färden sker under myggtiden, sanno-
1) Likvisst ofvanfor dess nedersta, ganska ansenliga forsar.
2) Uti det vackra arbetet Midnattssolens land af P. Du Chaillu
utvisar en illustration (sid. 105), att man i Alten älf stakar jämväl utför forsar;
äfven Samzelius skildrar samma metod för norrbottniska älfvar. Men detta
sätt är ingalunda det vanliga, utån brukas, Fåvidt jag sett, endast i mycket
steniga små vattendrag och hvad man kunde kalla skräpforsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
