Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokanmälan.
Karl Trolle-Bonde: Trolleholm (med ill.); C. T. Dent: Montaineering; H. Hildebrand: Visby och dess minnesmärken (med ill.); J. C. Poestion: Lehrbuch der Norwegischen Sprache; M. Wellevill: Praktische Grammatik der Finnischen Sprache
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Lunds universitetsbibliotek förvaras i handskrift ett
värdefullt genealogiskt arbete af henne, kalladt Sofia Brahes
Slegte-bog. Hon afled 1643 vid 87 års ålder och ligger begrafven i det
Thottska grafkoret vid Torrlösa kyrka. Hennes sonson var den
siste af Thottarne, som ägt Trolleholm. Anklagad för
stämp-lingar mot svenska kronan, som han svurit trohet, dömdes han
från lif, ära och gods. Hans skånska egendomar indrogos till
staten och på Trolleholm förlädes en svensk besättning. Den
12 Aug. 1678 blefvo dessa svenskar öfverrumplade af danskarne,
som uppbrände slottet och ladugårdsbyggnaderna. Efter
fredsslutet 1679 återgick visserligen godset till Thottarne, men, vare
sig man ryggade tillbaka för den kostnad slottets återuppförande
skulle kräfva eller af andra skäl, nog af redan 1680 såldes
Trolleholm till Nils Birgersson Trolles änka, fru Hille
Rosen-crantz, en dotter till Holger Rosencrantz, »den rike», på
Glim-minge. Fru Hille dog redan 1685 och som salubrefvet ännu
ej blifvit underskrifvet, utfärdades ett nytt sådant för sonen,
Herluf Trolle, och härmed var Trolleholm, eller, såsom det då
ännu kallades, Eriksholm för en tid af omkring 90 år ett
Trollegods.
Den siste ägaren af Trollesläkten, Fredrik Trolle, som
närmast gaf anledning till att namnet ändrades från Eriksholm
till Trolleholm, och som gjorde egendomen till fideikommiss för
sin dotter, grefvinnan Vivica Bonde och hennes efterkommande,
är en af de mest betydande personerna i godsets historia. Han
utvidgade ytterligare godsets areal, återuppbyggde slottet och
införde en mängd förbättringar i jordbruket. Vid hans död
1770 öfvergick Trolleholm såsom fideikommiss till dottern,
ofvan nämnda grefvinna Bonde, född Trolle, som då var änka
efter riksrådet grefve G. Bonde af Björnö. Vid
fideikommiss-stif-telsen var fäst villkoret, att innehafvaren, efter Vivica Trolles
död, jämte sitt eget skulle upptaga Trollesläktens namn och
vapen. Vivica Trolle dog 1806 och sedan dess har Trolleholm
utan afbrott tillhört grefliga ätten Bonde af Björnö, bland hvars
många och stora fideikommissegendomar det intager det
främsta rummet. Den märkligaste bland ägarne af Bondesläkten
är den bekante mecenaten, excellensen grefve Gustaf
Trolle-Bonde, »den blinde excellensen», som tillhör Trolleholms histo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
