Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokanmälan.
Karl Trolle-Bonde: Trolleholm (med ill.); C. T. Dent: Montaineering; H. Hildebrand: Visby och dess minnesmärken (med ill.); J. C. Poestion: Lehrbuch der Norwegischen Sprache; M. Wellevill: Praktische Grammatik der Finnischen Sprache
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na hufvudsakligen såsom en kraftig omskapare af dess jordbruk
och hela administrationen i öfrigt.
Till följd af Kongl. Maj:ts dom af den 18 Mars 1886
inne-hafves Trolleholm nu af grefve Karl Trolle-Bonde, som, utom
den verksamma del han tagit i det stora jordagodsets
administration, är den, man närmast har att tacka för den
genomgripande restaurering af borgen, som företagits på hans initiativ.
Han är författare till ofvan omnämnda historik öfver godset.
Thottarne äro således denna gårds grundläggare, säger
författaren, och bland dem märkas i främsta rummet Tage
Ottosson, som bebyggde gården, och hans sonson af samma namn,
som både till följd af sin persons betydelse och den långa tid
han här vistades, framstår såsom Trolleholms kanske största
historiska minne. Följde så efter honom en lång rad af
växlande gestalter: den svärmiska Sofía Brahe, den kraftige
Fredrik Trolle, den myndiga riksrådinnan Bonde och, såsom en
värdig afslutning, i senare tid den blide konstälskaren
excellensen Trolle-Bonde. Rika minnen äro fasta vid Trolleholm.
Hos senare innehafvare öka de kärleken till det gods, som
blifvit dem anförtrodt.
Den vackra af bildning af borgen vid Trolleholm, utförd
genom Turistföreningens försorg och som här bifogas (se sid.
71), gifver läsaren en bättre föreställning om slottets nuvarande
utseende än den utförligaste beskrifning kunde göra. Det torde
därföre vara öfverflödigt att lämna nAgon detaljerad redogörelse
för detsamma, må det endast tillåtas mig att nämna några ord
till belysande af byggnadens historia.
Det är, såsom ofvan nämnts, Tage Ottosson Thott d. ä.,
som lät uppföra slottet på denna plats, där förut endast fanns
en bondby. Denna på 1530-talet uppförda byggnad, hade
ansenliga dimensioner och bildade en kvadrat omslutande en
lik-ridig borggård; hvarje sida höll utvändigt 100 fot i längd och
38 fot i bredd. På en hvälfd källarvåning, hvilken låg till
hälften under jorden, följde två höga och en lägre våning och
därpå vindar med många skottgluggar. Kvadratens nordöstra
och sydvästra ytterhörn hade runda torn, östra och södra
sidorna hvardera ett med tinnar och rundbågiga nischfördjup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
