Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistfärd Siljan—Städjan—Hede—Storsjön af Anna-Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdinnan gick, blid och vänlig, från den ena till den andra
med mjölkbunken: »var s& god och drick, så mycket du vill
ha». När regnet något saktat, bjödos vi in i en rymligare
stuga. Efter en stund trakterades vi där med kaffe med dopp.
Senare middag, bestående af stekt laxöring, serverad i en
gammaldags träskål i form af en anka, gräddgröt, tunnbröd, smör
och ost, samt filbunke, ett helt bunkhaf med tumstjock grädde.
En af bönderna, som varit i Stockholm, berättade, att han
läst »filbunke 15 öre» på en skylt och gått in för att få sig
en hel bunke, men blifvit långnäst, då den lilla glasskålen
sattes fram. Äfven med andlig spis blef man trakterad, sång
ur andliga sångböcker, och Anna-Stina sjöng med sin falska
röst. För öfrigt hade man rätt mycket att prata om, så tiden
gick fort, och vi sörjde ej alls öfver regnet.
Först på eftermiddagen, efter att i en liten skogstjärn
undervisat några töser i simning och ännu en gång bjudits
på kaffe, gjorde vi uppbrott. Med stor saknad skildes vi från
vårt gästfria, vänliga värdfolk och från Olle, som nu
öfver-lämnat oss åt Mathias Halvarsons, en af gästerna, beskydd.
Några ungdomar följde oss till Häggberg. Helena, en ung tös
från den gården, med granna bruna ögon och guldgult hår,
blef vår synnerligen goda vän. Hur hon och Mathias kunde
spatsera arm i arm genom en våt myr med jämna steg, som
om de gått på ett parkettgolf, var oss en gåta. Från
Häggberg gick det i rask takt till Lofsdalen. Stenig var vägen
och ganska slipprig, och myggen gjorde allt för att hindra oss
att njuta af den storslagna naturen, men det lyckades dem
icke, vi bekrigade dem tappert, piskande oss med löfruskor.
Mathias jäktade upp takten, hans håg stod visst till dansbanan
i Lofsdalen. Klockan half 11 hade vi Lofsjön nedanför oss
och på andra sidan denna, Lofsdalens by å en grönskande
sluttning. Rundt omkring allvarliga fjäll. Lofsdalen kan
säkert i naturskönhet täfla med många vidt omtalade orter. Vi
roddes öfver sjön af en hög, allvarlig man med bruna ögon;
vi sågo sedan många af den typen, den omgifvande naturen
har satt sin prägel på dem. Många af stugorna i byn ha bjärt
målade förstugor, sneda skorstenar, torftak och egendomligt
byggda uthuslängor. De af de gamla stugorna, vi sågo, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
