Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turistfärd Siljan—Städjan—Hede—Storsjön af Anna-Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gingo den nya, hvilket vi icke ångrade. Dryga 2 ljärndelar
från Vemdalen höjer sig vägen mellan 2 tvärbranta bergväggar
med underliga remnade block, belysta af solen skifta de i
många färger. Högst där uppe lär det finnas örnnästen, Bom
årligen skattas på sina ägg.
Ingen, som går denna väg fram, bör försumma
Sångbäcksfallet. Sedan man gått ett stycke förbi gården Fjällstugan
viker man af till höger från landsvägen och är vid fallet inom
5 minuter. Det är icke mer än omkring 40 fot i höjd, men
med ganska stor vattenmassa äfven denna torra sommar och
sprittande ystert. Nästan midt nedanför ligger en stor
mossbelupen sten. Där kan man sitta i timtal och känna stänket
utan att tröttna på det skådespel, man har omkring sig.
Snart voro vi så inne i Jämtland, och Jämtland tog kallt
emot oss. Vi bjödos på en obehaglig motvind, hvarför vi togo
ett par mils skjuts. Sista stycket, mellan Åsen och Svensta
till-ryggalades dock till fots, och utanför gästgifvargården skakade vi
hand till tack för godt kamratskap, ömsesidigt belåtna med
hvarandra och vår härliga färd. Det var nu slut med själfva
vandringen, vi togo ångbåt till Östersund och därifrån järnväg.
Själfva vandringen hade varat 21 dagar, och hade vi då gått
omkring 45 mil, således ej öfveransträngt oss för ernåendet af
vacker tid. Icke den minsta fara eller förskräckelse hade vi
varit utsatta för, vare det sagdt till de mammor, tanter och
ungdomar, hvilka anse det för ett vågstycke för 2 flickor att
vandra utan manligt beskydd äfven å mera trafikerade leder.
Om vi, genom denna beskrifning kunde locka några
annars tveksamma ut i skogarne, skulle det mycket glädja oss,
ehuru vi, tyvärr, ingalunda på minsta vis kunnat uttrycka den
frihet, skönhet och glädje, man får erfara under en
sommarvandring.
Anna-Stina.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
