Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Piteå till Bodö af Odal Ottelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färden mera ruskig än hänförande, åtminstone reste samtidigt
med oss några damer, hvilka med flit satte sig på den högra
ridan af kupén för att slippa från åsynen af den skummande
älfven, som ibland låg alldeles bredvid banvallen.. Men de
flesta af oss njöto i fulla drag af den vackra naturen och skulle
nog ha önskat, att järnvägsresan varat längre än en halftimme.
Vid Fossens station stego vi ombord på en liten ångbåt, som
just skulle bogsera några malmpråmar upp till Fagerlid, dit
äfven vi ämnade ställa vår fård. Redan från Fossen synas
ett par af Sulitälmaspetsarna, och när vi kommit högre upp
på Lang vand, kunna vi tydligt se Vardetoppen och Stortoppen
samt den beryktade och fruktade egg, som går mellan dem.
Efter några timmars fård på den synnerligen vackra sjön äro
vi framme i Furulund, hufvudstationen för
Sulitälma-gruf-. driften, en mycket liflig och raskt uppblomstrande ort. Här
lär finnas utmärkt godt logi för resande, men på grund af de,
såsom det sedan visade sig, föga pålitliga notiserna i en norsk
turistbok, fortsatte vi till Fagerlid, där vi emellertid blefvo
mycket besvikna i vår väntan att finna ett ordnadt
turist-härberge. Här tillbragte vi en kortare tid i väntan på klart
väder. Det var nämligen vår afsikt att bestiga Sulitälmas
Vardetopp. Visserligen förefunnos icke de omständigheter, som
tyda på ett för Sulitälmavandring gynnsamt väder, nämligen
att vinden efter att en tid ha varit ostlig, öfvergår till västlig.
Men vi litade på vår tur — och den slog denna gång ej fel.
Efter åtskilliga da’rs väntan fingo vi nöjet att se solen lysa
från klar himmel, och anträdde då en vacker söndagsmorgon
vår vandring till fjälls med den erfarne och fjällkunnige Petter
Sörensen i Fagerlid såsom vår förare. Vägen upp till
Vardetoppen och den storartade utsikt, man därifrån har, äro så
utförligt och målande skildrade i O. A:s uppsats »Sulitälma»,
intagen i Svenska Turistföreningens årsskrift för 1890, att jag
afetår från hvarje beskrifning däraf. Endast det må varda
sagdt, att ingen, som färdas i dessa trakter, bör underlåta en
bestigning af denna topp. En sådan är nämligen ej alls
förbunden med fara — om blott vanlig försiktighet iakttages —
och är inte heller vidare ansträngande, men erbjuder en utsikt,
som i storslagenhet och vidd ej torde äga många motstycken i
Norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
