Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karameller ur en gråpappersstrut, som pastorn trollade fram.
Här behöfdes icke uppnådd skolålder för att få vara med. De
äldre fingo ock sin anpart, ehuru blott half ranson. Den
oför-tydbara gamman, som detta snart utsinande ymnighetshorn —
pappersstruten — för en stund framkallade, erinrade mig om
den förnöjelse, med hvilken, enligt skildringar, de stora barnen
på Afrikas jord mottaga glaspärlor och andra skäligen
värdelösa prydnader af någon människovänlig eller spekulativ »massa».
Söndagen hölls fullständig högmässa med skriftermål och
nattvardsgång. Utom byalaget hade äfven infunnit sig folk
från de få angränsande byarne i Linsell och Idre, bland dem
äfven våra nyförvärfvade vänner i Lillljäten. Inga kyrkoklockor
manade med vigda tungors ljud till högtid, men på ängen,
som stupade ned mot Fjätälfvens vassklädda bräddar ringde
blåklockorna samman, satta i rörelse af en mild sunnanfläkt.
Intet tempel öppnade sina portaler, icke ens ett obetydligt
träkapell stod till vårt förfogande, men naturens stora helgedom,
som icke med händer gjord är, inbjöd oss alla, azurens
tempel-hvalf hvälfde sig öfver oss, och fjällens tinnar tycktes såsom
pelare uppbära detsamma. Jag förmodar, att läsaren känner
till, t. ex. genom någon afbildning i våra kalendrar, finnen
Edelfelts tafia »En gudstjänst i finska skärgården», äfvenledes
hållen under bar himmel. Den bild, som djupt inpräglades i
mitt minne och sinne från denna sabbatsstund i Fjätdalen,
vore helt visst ett ypperligt motiv för ett värdigt motstycke till
det nyssnämnda finska konstalstret, och förfogade blott min
hand och min fantasi öfver penseln som ett deras lydiga
verktyg, skulle jag skänka världen en tafla, betitlad
»Sommargudstjänst i en svensk fjällby». I förgrunden några bänkar,
fullsatta af andaktsfulla åhörare, däraf männen med blottade
huf-vuden, och midt emot dem prästen med ett bord framför sig,
där nedanför Fjätälfvens lätt krusade yta, på andra sidan
älfven ett par gårdar uppkastade i en med knotiga björkar
bevuxen stenbacke. Längst i bakgrunden, helt symmetriskt
placerade; till vänster Fånnfjället, till höger Stora Uckuvålen, bjärt
aftecknande sig mot den blå himlen, öfver det hela ymniga
floder af ljus från högsommarens sol. Se där min tafla 1
Hvilken text skulle här passat bättre för en predikan än dessa
profetens ord: »Bergen skola väl vika och högarna falla, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
