Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltmer aflägsnar den från de centralare delarne. Intet är
oriktigare, åtminstone bvad beträffar Härjedalen. Hvad som i hög
grad påskyndat och utvecklat detta onda är utan tvifvel tim*
merafverkningen, som tillockat en stor mängd lösa arbetare
från andra provinser, hvilka här knutit och knyta ännu lösare
förbindelser med landets döttrar. Dessa och andra synder
bestraffades under förhörets fortgång, och framhölls jämväl det
rätta botemedlet, en sann och lefvande gudsfruktan.
Lördagsafton hölls i paptorns närvaro ett slags examen
med byns skolbarn. Kanske knappast något sådant där förr
händt, ty på sommaren, då pastors besök plär infalla, är
skolläraren gemenligen »framme på socknen», men vistades nu här
af en händelse, ty sommarlofvet hade för längesedan inbrutit.
Läraren — här hålles endast småskola — torde i fråga om
tjänstgöringens bekvämlighet vara bland de sämst lottade i hela
riket. Han ambulerar mellan Fjätdalen och en del spridda
skogshybblen öster om fjället — just de nybyggen vi på
bort-färden uppefter Härjeån passerade. Anspråkslös måste han
vara, både hvad husrum och kosthåll beträffar. Men så har
han icke heller någon seminariebildning och är infödd
Herr-döling, två »försonande» egenskaper. Någon examinerad
småskollärarinna har man icke lyckats få ditopp, och en sådan
skulle väl ock ta sig slätt ut, särskildt vid de vinterliga
färderna öfver fjället, då man i lyckligaste fall får ta sig fraift
på skidor — »ränje på stjid», som termen lyder (obs.! s-t-j ej
hopsmält till sche-ljud!). För några af de kvinnliga åhörarna
måtte examen blifvit alltför långtrådig, ty först smög sig en
och så ännu en fram till spiseln och tände helt ogeneradt sina
järnsnuggor, stoppade med norsk rulltobak. De härjedalska
kvinnorna äro nämligen, om möjligt mera än männen,
lidelsefulla rökare, något som är svårt att förlika sig med för
främlingen. En anekdot må tillåtas att här inflicka. På en
kommunalstämma i en af Härjdedalssocknarna såg undertecknad
en gång församlingens barnmorska sitta i spiseln och helt
tran-kilt suga sin pipa, medan de närvarande männen, af hvilka
ingen tagit sig en sådan frihet, öfverlade om något, som rörde
barnmorskebostaden.
Vid examens slut kom barnens belöning i form af ett visst
antal, lika stort för hvarje barn — ty huru hade det eljes gått? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
