Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Hjälmaren? Man får gå till de allra duktigaste språkmännen
för alt få svar därpå, och kanske inte ens de veta det, och
det är väl ändå de, som bäst böra förstå den saken. Men
lekmannen, den som inte känner till språkvetenskapen — han
kanske öfversätter båda dessa namn med den största säkerhet
i väilden och blir både förundrad och förnärmad, då man
be-tviflur hans förklaringar. Eller för att taga lapska exempel —
hvad betyder Sulitälma? Ingen språkman vet det — men
lekman naö f vers ättn i 11 gar finns det många. Och hvad betyder
Gelli-vare? Ja, vare betyder ju »berg», men gelli? Obekant!
Se, det är som så: språkvetenskapen är en svår vetenskap
och det behöfs långa och många studier för att kunna tillägna
sig grunderna af densamma, så att man så lugnt kan
»etymo-logisera» på egen hand (och ortnamnen är för öfrigt det allra
svåraste fältet för en etymolog). Ja, till och med det att höra
riktigt är mycket svårt och fordrar långvarig öfning (d. v. s.
då att höra och uppfatta främmande språk riktigt) och det,
ehuru det för den oinvigde förefaller som den lättaste och
enklaste sak i världen. En lekman frågar en lapp, hvad den
och den sjön heter. Han får höra namnet och återger det så
i skrift eller i tal, så som han hörde det, och han blir ytterligt
förundrad öfver att en språkman kan säga, att det heter så och
inte så. »Jag har ju själf hört det», säger han — och han
har ändå orätt. Han kommer inte ihåg, att han är i precis
samma ställning, som t. ex. en tysk, som skall återge svenska
ord utan att kunna svenska. En hvar, som varit vittne till
något sådant, vet, hur dåligt det går, hur oriktigt ordet blir
återgifvet och hur rent af löjligt det ofta nog låter. En icke
språkvetenskapligt bildad svensk’ står gent emot de lapska orden
i alldeles samma förhållande som tysken mot de svenska orden;
svenskan och lapskan äro till sitt uttal minst lika skilda som
svenska och tyska, ja, dialektiskt till och med mera olika
hvarandra i uttalet än svenska och engelska.
Om man besinnar dessa saker, bör man förstå, att det
inte alltid kan vara så helt bestäldt med skrifningen af de
lapska ortnamnen. De personer, som fästat dem på papperet,
ha ju i allmänhet icke kunnat lapska, och det är därför fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
