- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
179

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

nåde vi en lappkåta. Emellertid trafvade vi på. Fjället
sluttar mycket, så att vägen var här icke svår. En kal hed
utbreder sig, bevuxen af Alchemilla alpina. Längre opp vid
snövatten växer Ranunculus nivalis. Myggorna, som under den
varma dagen riktigt tycktes njuta af att begifva sig högt opp,
följde oss troget. Vi kommo fram till en ofantlig snödrifva.
Mygg och snö! Är icke det eri märkvärdig sammanställning?
Så närmade vi oss den högsta toppen, vid hvars sida växte
Raununculus pymæus, och intill den ännu kvarliggande isen
Raununculus glacialis.

Vi befunno oss nu på högsta toppen, där ett stenrös är
upprest. Himlen var klar och vädret lugnt. Och hvilken
utsikt sedan!

Först och främst ser man det väldiga Storfjället i Tärna
med dess snömassor. Så Ryfjället och en massa obekanta fjäll,
som ligga söder om Stor-Uman. Låter man därefter blicken
fara västerut, ser man vid riksgränsen de spetsiga Oxtinderne.
Vår vägvisare utpekade i NV några toppar, som han
förmodade ligga nära Nasafjäll. Här se vi nu hela Ammarfjällen
afteckna sig med dess högsta topp, det förut nämnda
Stuopi-vare. Inom Arjepluogs socken se vi det snöhöljda Svaipa och
på gränsen mellan Sorsele och Arjepluog de ansenliga
Björkfjällen. Det påstås, att man härifrån skall se äfven
Galtisberget. Olyckligtvis hade vi glömt medtaga kikare. Hade vi haft
en sådan, skulle vi måhända kunnat se Sorsele kyrkplats, enär
blicken nådde långt öster om denna. Litet solrök gjorde
konturerna på de i denna trakt liggande bergen otydliga.
Vägvisaren påstod emellertid, att man med kikare skulle kunna se
ända in i Malå socken.

Efter en stunds vistelse på toppen begåfvo vi oss hemåt,
synnerligen förtjusta öfver, hvad vi sett. Under vägen mötte
vi några lappar, med hvilka glada hälsningar utbyttes.

0, F—m,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free