Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom Lule Lappmark till Ofoten.
Denna färd, som jag i sommar gjorde tillsammans med
apotekare J. H—r, hade till ändamål en botanisk undersökning
af de i detta afseende okända trakterna kring Vuolle
Kaitom-jaure och Pajep Kaitomjaure, gemensamt vanligen kallade
Kai-tomsjöarna. Dessa äro belägna uppe i högfjällen i det öfre och
inre af Lule lappmark, endast några få mil från norska
gränsen. För att komma dit upp kunde tvänne vägar ifrågasättas:,
från svenska eller norska sidan. Yi valde den förra från
turistsynpunkt vida intressantare om än besvärligare vägen, dock
med föresats, att om möjligt taga hemvägen, öfver Kölen och
komma ned till Ofoten.
Tillika med tvänne bärare, af hvilka den ena på samma
gång skulle vara tolk, lämnade vi Gellivare den 15 juli på
aftonen. Dagen hade användts till komplettering af utrustningen,
som tack vare de många och värdefulla råd vi fått mottaga af
doktor Fr. Svenonius, hvilken äfven godhetsfullt uppgjort planen
för resan, var ganska fullständig. Den omfattade, förutom tält
och våra egna utensilier, proviant för omkring en månad och
var därför både tung och skrymmande. Yi skulle nämligen
nästan hela tiden komma att röra oss i ödemarker och vågade
ej alltför mycket lita på de lappar, som vi möjligen skulle
anträffa. Som väg användes i början Ofotenbanan, hvilken vid
statens öfvertagande af densamma, som bekant, af det engelska
järnvägsbolaget hade hunnit fullbordas ännu 2 mil nordväst om
Gellivare. Ett mot natten allt mera tilltagande regn gaf oss
redan nu en försmak af de besvärligheter, som möta den, som
färdas i lappmarken. Trakten var enformig; endast flacka myrar,
omväxlande med glesa, tynande skogsbestånd. Vegetationen i
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1895 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
